Sjuksköterskebristen kommer inte lösas

Under sommaren stängs 220 vårdplatser på US i Linköping. I nuläget ser framtiden mörk ut för vården och den sjuksköterskebrist som orsakat stängda vårdplatser ser ut att bestå. Någonting måste förändras.

Platser. Under sommaren är 220 av 620 platser på US i Linköping stängda.

Platser. Under sommaren är 220 av 620 platser på US i Linköping stängda.

Foto: Jennifer Berg Eidebo

Linköping2017-08-08 15:30

I nio år har Frida Gäfvert jobbat inom vården. Först i Motala, nu i Linköping. Hon jobbar på MAVA, medicinska och geriatriska akutkliniken där människor med sjukdomar såsom hjärtbesvär, andningsbesvär och blodproppar behandlas. Nu i sommar har hon behövt jobba över en gång i veckan, på grund av bristen på sjuksköterskor.

– Det är svårt om någon blir sjuk, vi har ingen extra att sätta in. Antingen får någon stanna kvar eller så får någon som är ledig komma in, säger hon.

Frida är specialistsjuksköterska inom medicinsk vård och har gått en ett år längre utbildning. Det är inte helt lätt att ersätta henne under semestern.

– Det dräller inte av specialistsköterskor. Vikarier är ofta nyutbildade och har inte erfarenheten vilket gör att vi får ett tapp i kompetens. Det ökar belastningen på de specialiserade i tjänst, de får ta ett större ansvar, säger Rolf Östlund, närsjukvårdsdirektör på US i Linköping som ansvarar för en stor del av det akuta flödet av personal på sjukhuset.

Stängda vårdplatser under sommaren är vad Rolf Östlund kallar för ett inbyggt problem. Det är detsamma varje sommar, då personalen har rätt till semester. Men de senaste åren har vårdplatserna inte bara varit stängda under somrarna.

– Platser har vi, men vi har inte personal att fylla upp, säger Rolf Östlund.

Det behövs fler sjuksköterskor idag i jämförelse med för 20 år sedan. Patienterna är äldre, sjukare och sköterskorna jobbar mer patientnära.

– Börjar det här svaja, som det har gjort, så hamnar vi i en ond spiral. Blir sköterskorna färre så kan vi inte rekrytera, då tycker de som är kvar att det blir för tungt och slutar. Det är en jättesvår situation.

Mellan juni och augusti stängs 150 av sjukhusets 620 vårdplatser. Detta utöver det 70-tal platser som stängdes redan under terminen.

– Jag har kunnat följa neddragningarna i ganska många år. Man hinner inte göra allt man vill göra under sitt arbetspass. Det blir en stress hos personalen, säger Frida Gäfvert.

Det minskade antalet vårdplatser påverkar även patienterna. De kan skrivas ut tidigare, få vänta länge, eller skickas till andra sjukhus.

– Istället för att vi lägger patienter i korridoren så skickar vi dem till Motala eller Norrköping. Vi använder varandra som krockkuddar. Det är inte optimalt utifrån en närhetsprincip, säger Rolf Östlund.

Men att stänga vårdplatser är ett nödvändigt ont för att ge sköterskorna en dräglig arbetsmiljö.

– Vi skulle kunna säga att vi ska ha lika många platser öppna fast sköterskorna är färre, men då skulle ingen orka jobba kvar. Vi måste se till att de som jobbar har en bra arbetsmiljö, säger Rolf Östlund.

Trots det är arbetsmiljön inte alltid optimal för de anställda. Jobbet är tungt, extrapassen många, stressnivån hög.

– Det är flera saker som samverkar till att antalet sjuksköterskor är för litet idag, säger Rolf Östlund.

En av orsakerna är att det examineras för få sjuksköterskor. Enligt Rolf Östlund är det många som hoppar av utbildningen.

– Är det fel personer som söker? Har man inte förstått vad yrket innebär? Det finns ett antal frågeställningar som vi måste börja titta på.

En annan anledning är pengar.

– Ingångslönen är bra, men sköterskor har ingen given karriärgång. Vi måste införa en karriärstege, så att man efter några år har andra krav men också högre lön, säger Rolf Östlund.

För Frida var lönen inte avgörande när hon valde sitt yrke, och hon menar att lönerna blivit bättre under den senaste tiden.

– Men det är viktigt att man belönar erfarenhet, säger hon.

Problemen med personalbrist ser inte ut att lösas i första taget. På MAVA drogs vårdplatserna ner i mars. Planen var att rekrytera nyexaminerade under sommaren och öppna platserna igen under hösten, men det ser inte ut att bli så.

– Jag ser med bävan mot hösten. Tidigare år så har jag känt att snart är vi tillbaka till ett bra läge men jag vet inte hur det blir i år, säger Rolf Östlund.

Det finns saker att göra för att råda bot på bristen, men det kräver förändring och nya arbetssätt.

– Jag har jobbat inom sjukvården sedan 80-talet. Våra grundstrukturer är desamma fast våra utmaningar är annorlunda. Gör vi saker på samma sätt får vi samma resultat. Vi måste göra något helt annorlunda, säger Rolf Östlund.

Förändringarna kan handla om att sätta rätt sköterska på rätt arbetsuppgifter utifrån kompetens, skapa karriärmöjligheter eller göra arbetsplatsen attraktiv.

– Tanken är att jag, med min kompetens, ska kunna stötta de nyfärdiga sköterskorna. På sommaren finns det inte tid för det, men jag hoppas jag får avsatt tid i höst. Det kanske gör att vi blir en mer attraktiv arbetsplats. Att man tar hand om sina nya och skolar in dem på ett bra sätt, säger Frida Gäfvert.

Men främst tror både Frida och Rolf att det handlar om arbetsmiljö. Du ska trivas på jobbet, helt enkelt.

– Alla kan ha bra dagar och skitdagar men grunden måste vara att man går hem och känner att man fått möjlighet att göra ett bra jobb, säger Rolf Östlund.

Frida gör det, hon trivs. Kanske är det därför hon orkat med nio år.

– För mig så går det bra. Jag tycker inte det är speciellt jobbigt att jobba extra. Men det finns de som tycker att det är jobbigt. Det blir många timmar på arbetet.

På US börjar arbetet snart återgå till det normala efter sommaren. Semestrar är över, den planerade vården drar igång. Men helt som vanligt blir det inte.

– Det är en tuff period vi har framför oss. Det är klart man är orolig. Det är svårt sjuka patienter som vi behöver säkerställa en god vård för, det gäller att vi löser det, säger Rolf Östlund.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!