Tidigare har Liu-forskare visat att exempelvis psykisk stress eller allvarliga livshändelser hos barn kan göra att barnets gener påverkas. Något som skulle kunna ge ökad risk för sjukdomar som typ 1-diabetes.
Nu vill Liu-forskarna, med Johnny Ludvigsson, senior professor i pediatrik i spetsen, se om dessa förändringar kan överföras från generation till generation – från farmor eller morfar ner till barnbarnet.
– Jag tror inte det finns någon jämförbart forskningsprojekt i världen. På senare år har vi blivit uppmärksammade på att gener kan vara "av" eller "på" beroende på vilka yttre faktorer barnet utsatts för, epigenitik. Det kan exempelvis vara svält eller någon toxisk substans, säger Ludvigsson.
Skulle det gå att påvisa att de här genförändringarna ärvs skulle det i längden, menar Johnny Ludvigsson, kunna innebära att mediciner som kan påverka epigenetiskt sjukdomar tas fram.
– Det handlar inte om att skuldbelägga de tidigare generationerna utan i stället göra att vi får en bättre förståelse för vissa sjukdomars uppkomst.
Det är de 17 000 barnen i ABIS-studien som utgör underlaget. Men eftersom undersökningen är tänkt att spänna över flera generationer behövs föräldrarnas och mor/farföräldrarnas medverkan till de barn som finns i ABIS-studien. Både genom enkätundersökningar och blod- och hårprover.
– Det är ett stort arbete att samla in all data men vi hoppas på att så många som möjligt vill delta i studien.