Sjuka tiggare skapar dilemma i vården

För några veckor sedan sökte en EU-migrant vård på US, och det visade sig snart att patienten hade stort behov av brådskande vård. Det krävdes en operation för att förhindra allvarliga, bestående men.

EU-migranten hade kommit till Linköping för att söka jobb, men tillbringade den mesta tiden med att tigga på gatan. I likhet med många andra EU-migranter omfattades den sjuke inte av någon sjukförsäkring i sitt hemland. Då ska man enligt gällande regler betala hela sjukvårdskostnaden själv.

Men den vårdsökande migranten hade inga pengar, och då ställdes läkarna på US inför ett svårt dilemma. Skulle de avvisa en allvarligt sjuk person för att denne inte hade pengar? Det vore ekonomiskt korrekt men strider samtidigt mot all läkaretik.

– Om personen hade haft ett svenskt personnummer, eller kunnat visa upp EU:s sjukförsäkringskort, så hade man tveklöst gjort en operation. Nu blev det en stor diskussion, och vi drev på för att han skulle få vård, berättar David Ekqvist som är läkare på US men också ordförande för Tinnerökliniken som hjälper papperslösa människor i Linköping att få sjukvård.

Till slut tog kliniken beslutet att hjälpa EU-migranten som nu får den sjukhusvård som behövs. Patienten blir formellt sett betalningsskyldig, men från landstingets sida är man väl medveten om att pengarna troligen aldrig kommer att betalas in.

Det var det andra fallet på kort tid när personer som tigger i Linköping har varit i behov av omfattande sjukhusvård. De två fallen är förmodligen bara början.

– Många EU-migranter kommer hit med avsikten att stanna här länge. De omfattas nästan aldrig av någon sjukförsäkring i sitt hemland, och måste därför betala för sjukvård här i Sverige. Det här är ett problem som bara kommer att växa, och som vi måste lösa, säger Kerstin Skog Tigerström, överläkare på akutkliniken på US.

Även hon är engagerad i Tinnerökliniken och har i många år arbetat med att lotsa in gömda och papperslösa i sjukvården. Det arbetet blev lättare i somras när en ny lag trädde i kraft som ger papperslösa rätt till vård "som inte kan anstå" på samma villkor som asylsökande.

– Just när vi fick en acceptabel lösning för de papperslösa så dök EU-migranterna upp som en ny patientgrupp. Nu står vården inför ett liknande dilemma igen, säger David Ekqvist.

EU-migranterna som tigger i Linköping lever ett hårt liv och många av dem blir sjuka och behöver vård. På Stadsmissionen har man under vintern hjälpt ett tiotal EU-migranter att få vård, främst på vårdcentraler. Flera av dem har gått via Tinnerökliniken.

– Vår bild är inte att de har sökt sig till Sverige för att få vård, utan att de har blivit sjuka här, säger David Ekqvist.

Kan du förstå östgötar som inte tycker att landstingets pengar ska gå till EU-migranter från Rumänien och Bulgarien?

– Ja, jag förstår invändningen. Men jag delar inte åsikten, av två skäl, säger David Ekqvist.

– För det första så är det mot mina etiska principer som läkare att avvisa en sjuk människa för att han eller hon inte kan betala. För det andra rör det sig om så få människor att jag inte kan se att det är något problem.

Hur ska man lösa problemet?

– Man måste skapa ett regelverk för hur de här patienterna ska få vård, precis som man gjort med de papperslösa. Och det är bråttom, annars kommer vårdpersonalen fortsätta att få svåra etiska dilemman i knäet varje gång en EU-migrant söker vård, säger Kerstin Skog Tigerström.