– Det är en teknisk utveckling som kommer fortsätta att utvecklas i framtiden. Målet från vår sida är att förstå hur man kan tillämpa denna teknik effektivt i kollektivtrafiken, säger Christian Monstein, innovationschef på Transdev Sverige AB.
Minibussarna kommer vara självkörande, men på plats kommer det även finnas en säkerhetsförare som snabbt kan ta över om någonting händer. Denna kommer även agera som kundvärd.
– Ett långsiktigt mål är att även kunna ta bort dessa säkerhetsförare, men det kommer nog ta ett tag. Vi låter det ta tid, för att försäkra oss om att det först är säkert för våra resenärer, vilket alltid är vår första prioritet.
Genom att transportera resenärer ut till stomlinjerna utanför området ska minibussarna agera som ett komplement till kollektivtrafiken. Om även dessa linjer till slut kan bytas ut till självkörande bussar i framtiden är oklart.
– Det är svårt att se in i den kristallkulan. Vi ser det som ett sätt att komplettera kollektivtrafiken. I Sverige finns det exempel där tekniken är redo för att systemet helt ska automatiseras, men man har inte tagit stegen. Stockholms tunnelbana är ett sådant exempel. Man tänker på den mänskliga kontakten, och hur vi tar hand om våra resenärer.
Försöksverksamheten kommer att vara uppbyggd i flera faser. Den första fasen är på cirka två år och startar med trafik vid Campus Valla. Det exakta startdatumet är inte klart än, men "Elin" samarbetar med Transportverket om att fastslå en tid.
Efter den första fasen planeras verksamheten expandera till Vallastaden. I framtiden har även Christian Monstein en vision om att expandera verksamheten till Mjärdevi och sjukhuset.
– Vi vill inte avsluta efter två år, utan hoppas på att det kan gå från ett forskningsprojekt till ett mer permanent tillägg.
Bussarna som sätts i trafik är små, med plats för 10-13 passagerare. Christian Monstein tror att om självkörande bussar blir en permanent del av kollektivtrafiken i framtiden så kommer nog storleken anpassas utefter behov – precis som vanliga busslinjer görs nu.
– Men det är svårt att säga. Det är så långt in i framtiden.
Behöver man biljett för att resa med minibussarna?– Nej, man behöver ingen biljett för att åka med. Det är ingen formell del av den traditionella kollektivtrafiken, vilket kan leda till att vissa turer kan komma att ställas in och förändras. Östgötatrafiken är delaktiga i projektet, men är klara med att det bara är en försöksverksamhet.
Om turer kan komma att ställas in och ändras, kan man se det någonstans?– Man kommer kunna se det på plats, och vi utvecklar nu ett digitalt verktyg där man kommer kunna se realtidsinformation. När turerna börjar i höst ska vi ha en första version klar av detta verktyg.
Bussarna har ett väldigt speciellt utseende, samt kommer ha en orange triangel som visar att det är långsamt körande fordon. I teorin kan de köra 20-25 km/h, men i praktiken kommer de nog inte gå snabbare än 7-15 km/h. Christian Monstein förklarar att det beror på hur den lokala infrastrukturen ser ut, samt att säkerheten är deras högsta prioritering.
Ett sånt här projekt har planerats under flera år, och 2018 skrev vi att 40 miljoner kronor var vad som saknades för att göra projektet till verklighet.
– Det har vänts lite grann, och nu söker forskningsfinansieringen och trafikverksamheten enskilt. Nu har vi full finansiering från Region Östergötland, Linköpings kommun, VTI (Väg- och transportforskningsinstitutet), Linköpings universitet och Transdev på 9 miljoner kronor.