Inrättandet av en cykelvårdsstation på lämplig plats i Linköping är ett av de Linköpingsförslag som fick ett bifall under 2022. Totalt publicerades över 260 förslag på kommunens hemsida under förra året.
Anlägg en skateyta i centrala Linköping, begränsa rökningen på Gyllentorget och installera övervakningskameror vid stadens cykelparkeringar. I skrivande stund är det dessa medborgarförslag som skapar störst engagemang på kommunens hemsida. Sedan 2016 har Linköpingsborna haft möjlighet att lämna in och söka stöd för medborgarförslag via den digitala tjänsten "Linköpingsförslaget". I två månader, från att det lämnats in, har kommuninvånare möjlighet att rösta på förslaget. De förslag som får minst 100 röster ska hanteras av kommunen.
Hanteringen innebär i korta drag att förutsättningarna för förslaget utreds av ansvarig förvaltning. Därefter fattar antingen politiker eller tjänstepersoner beslut om att godkänna eller avslå förslaget. Ett förslag som redan har genomförts eller som är under utredning kan också besvaras med en "notering". Förslagslämnaren ska, enligt kommunens bestämmelser, få återkoppling under hela processen.
Nu, efter en utredning av kommunsekreteraren Emelie Klinga, står det klart att det är mycket med Linköpingsförslaget som inte fungerar. Hon slår bland annat fast att målsättningen om en handläggningstid på max sex månader sällan efterlevs. Dessutom sker återkopplingen, till förslagslämnaren, i låg utsträckning under processens gång. Oftast sker återkoppling endast vid beslut.
– Från tjänstepersonssidan bedöms det i många fall vara väldigt svårt att efterleva handläggningstiden. Orsakerna är ofta en hög arbetsbelastning som gör att hanteringen av Linköpingsförslaget tyvärr måste prioriteras ned. För att besvara vissa förslag krävs det också ibland utredningar eller kompletterande uppgifter som kan ta tid att få fram, säger Emelie Klinga och fortsätter:
– Det som är mest uppseendeväckande i min genomlysning är att det finns förslag som, av olika anledningar, förblir obesvarade ute på förvaltningarna. Det är ibland svårt att avgöra under vilken förvaltning ett förslag hör hemma och då riskerar det tyvärr att fastna rent administrativt. Det innebär också att vissa förslagslämnare inte har fått återkoppling på flera år.
Fram till den sista april i år var det 70 förslag som väntade på svar. Det äldsta av dessa förslag lämnades in 16 juni 2017. 33 av förslagen lämnades in innan 2022.
Ett annat Linköpingsförslag som fått grönt ljus är byggnationen av en toalett vid Johannelunds plaskdamm.
Av sammanlagt 263 Linköpingsförslag som publicerades under 2022 fick 78 över 100 röster av kommuninvånarna. Tre stycken har hittills fått bifall.
– På totalen är det ett ganska lågt utfall sett till den arbetsinsats som läggs ned på att administrera och besvara förslagen. Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen, som hanterar flest förslag, framhåller också att Linköpingsförslaget inte matchar förvaltningens planeringshorisonter och arbetssätt. Därför är det svårt att bifalla förslagen. I många fall handlar förslagen också om felanmälningar och synpunkter som skulle kunna hanteras på annat sätt, säger Emelie Klinga.
När Linköpingsförslaget infördes år 2016 hade varje förvaltning en utpekad kontaktperson med extra ansvar för hanteringen och att förslag "hamnade rätt". I dag är det inte så – då listan över kontaktpersoner inte har uppdaterats.
– Min genomlysning visar att processerna för hur vi hanterar Linköpingsförslagen har börjat spreta mer och mer. I dag finns det inte någon tydlig riktning eller samsyn ute på förvaltningarna för hur arbetet ska prioriteras. Det skulle behöva göras ett omtag kring Linköpingsförslaget för att få upp det på agendan politiskt och för att skapa en tydligare struktur, säger Emelie Klinga och fortsätter:
– Samtidigt, när Linköpingsförslaget fungerar som det är tänkt är det verkligen demokrati i praktiken och det finns många exempel på när Linköpingsförslag har realiserats. Jag är i grunden positiv och syftet med genomlysningen är att korta ned handläggningstiden och effektivisera den administrativa processen för att förbättra Linköpingsförslaget.
"Det vi har sett i utredningen är att det från ett medborgarperspektiv ibland tar lång tid att få återkoppling och att Linköpingsförslaget är en ganska administrativt tung process så som den är utformad i dag", säger Linköpings biträdande kommundirektör Mikael Borin.
Utredningen har hittills presenterats för såväl kommunstyrelsens ärendeberedning som samhällsbyggnadsnämnden. Efter sommaren, någon gång i höst, ska politiken ta beslut om vägen framåt.
– Vi har tagit fram förslag på åtgärder och kommer att genomföra en del av dem under tiden för att få en tydligare fördelning av Linköpingsförslag mellan nämnder och förvaltningar. Vi har också infört ett nytt it-system som vi hoppas underlättar administrationen. Sedan ska politiken ta ställning till ifall de tycker att åtgärderna är tillräckliga och i rätt riktning eller om de vill hantera Linköpingsförslaget på annat sätt, säger biträdande kommundirektör Mikael Borin.
Kommunstyrelsens ordförande Kristina Edlund (S) bekräftar att dialogen kring Linköpingsförslaget ska fortsätta efter sommaren. Hon framhåller också att mycket med konceptet är bra – att det uppmärksammar de frågor som ligger Linköpingsborna närmast hjärtat.
Vad i utredningen bekymrar dig mest?
– Bekymrar vet jag inte. Vi vill att Linköpingsförslaget ska bli så bra som möjligt och att Linköpingsborna ska känna att de får utväxling av att de engagerar sig för kommunens utveckling. Därför behöver vi hitta rutinerna mellan oss internt men också kring hur vi ska återkoppla till de Linköpingsbor som har tagit sig tid att påverka Linköping till det bättre, säger Kristina Edlund.
Hur ser du på att ärenden "fastnar i systemet"?
– Så ska det absolut inte vara. Man ska absolut kunna förvänta sig svar och att ärendet hanteras inom rimlig tid.
– Tittar man på de förslag som har kommit in kan man ganska snart konstatera att några av dem inte är ett Linköpingsförslag – många gånger för att vi som kommun själv inte äger frågan. Det där behöver vi få klargjort tidigt i processen, säger Kristina Edlund.
Kommunstyrelsens ordförande Kristina Edlund (S) menar att mycket med Linköpingsförslaget fungerar bra. Politikerna har möjlighet att själva lyfta medborgarförslag som inte når upp till 100 röster. Enligt utredningen görs detta i låg utsträckning.
Att Linköpingsförslaget inte fungerat, tror du att det har skapat missnöje bland Linköpingsborna?
– Nej, men det är ju mycket som har fungerat också. Det här är delar i en stor organisation med många ärenden. Vi ser fortfarande att det är många Linköpingsbor som lämnar in förslag och vi ska göra det ännu mer lättillgängligt.
Så Linköpingsförslaget ska finnas kvar som det är?
– Det är ett ställningstagande som vi får ta framöver, men från min personliga sida ser jag ingen anledning till att vi inte ska ha Linköpingsförslaget. Vi ska förbättra de brister som eventuellt har visat sig i utredningen. Vi vill ha en nära dialog med Linköpingsborna och det är viktigt att de får återkoppling. Det är det minsta de kan förvänta sig, säger Kristina Edlund.