Serneke och dess underentreprenörer arbetar i skift, sju dagar i veckan med simhallsbygget.
Den 19 juni i fjol togs det första spadtaget. Nu är väggarna på väg upp och man kan börja skönja konturerna av vad som ska bli Linköpings nya simhall. Det är Göteborgsföretaget Serneke som bygger – efter många turer var det de som vann upphandlingen med sitt anbud på 819 870 000 kronor.
I augusti 2022 ska simhallen vara klar, enligt kontraktet. Men hur går det egentligen med bygget? Håller tidsplanen och budgeten?
För att gå till botten med de frågorna har redaktionen begärt ut all korrespondens mellan Serneke och Lejonfastigheter, som är Linköpings kommuns ombud i simhallsprojektet. Det rör sig om hundratals mejl, brev och handlingar från juni 2019 fram till idag.
Vi har också fått tillgång till den så kallade projektportalen, en databas där Lejonfastigheter och Serneke diskuterar olika byggärenden och där frågor om ersättningskrav hanteras.
Genomläsningen ger bilden av en infekterad stämning, med en lång rad meningsskiljaktigheter som startade ganska snart efter att bygget drog igång. Båda parterna har anlitat jurister och Linköpings kommuns juristnota för projektet överstiger vid det här laget en miljon kronor.
Tvisterna handlar i grunden om vem som ska betala vad. Serneke har gjort anspråk på extrapengar på en lång rad punkter. Det handlar om allt från pålning, markfyllnad och takkonstruktion ner till mindre detaljer som vattenrutschbanans längd, dörrhandtag, golvbrunnar och insektsnät.
Serneke anser att det rör sig om så kallade ÄTA-arbeten. Det är en fackterm som betyder 'ändringar, tillägg, avgående' och används när det blir extraarbeten som inte kunde förutses när kontraktet skrevs. Det kan till exempel handla om tilläggsbeställningar under arbetets gång eller att man stöter på berg som enligt kontraktsunderlaget inte borde vara där.
Enligt Sernekes bedömningar har företaget i dagsläget rätt till cirka 39 miljoner kronor för sådana ÄTA-arbeten. Lejonfastigheter har hittills gått med på att betala 5 miljoner, bland annat för extra fasadplåt eftersom en för liten yta angetts i förfrågningsunderlaget. Lejonfastigheter har också gett klartecken till att sätta kakel på hela väggarna i omklädningsrummen i stället för bara upp till en viss höjd och till extrakostnader för optiska larm och låsanordningar med mera.
Christian Dahlén är projektchef på Lejonfastigheter som företräder Linköpings kommun i simhallsbygget.
I övrigt avvisar Lejonfastigheter de flesta av Sernekes krav. Lejonfastigheter driver linjen att eftersom det rör sig om en totalentreprenad är det Sernekes ansvar att göra en slutprojektering och att hitta lösningar utan att kräva extraersättningar.
– Vi anser att Serneke har kommit med en rad ogrundade och orimliga anspråk som vi inte kan gå med på. Det är skattepengar det rör sig om och dem måste vi vara rädda om. Serneke har gjort ensidiga tolkningar och medvetet valt att misstolka saker. En miljon i juristkostnader låter mycket, men alternativet skulle kunna bli väldigt mycket dyrare, säger Christian Dahlén, Lejonfastigheters projektchef.
Serneke, å sin sida, menar att Linköpings kommun föreskrivit en rad tekniska lösningar i förfrågningsunderlaget som senare visat sig inte fungera. I sådana lägen har man rätt till ersättning för merarbeten och extrakostnader även vid en totalentreprenad, anser Serneke.
– Vi gör olika tolkningar och parterna diskuterar nu hur meningsskiljaktigheterna ska hanteras, kommenterar Anders Johansson, Sernekes affärschef i Östergötland.
Anders Johansson är affärschef i Östergötland för Serneke, företaget som bygger den nya simhallen.
Entreprenadavtalet mellan Linköpings kommun och Serneke ligger på cirka 820 miljoner kronor. Men Linköpings kommunfullmäktige har också klubbat en så kallad riskpost på 50 miljoner kronor som kan användas för oförutsedda utgifter. Det är ur den posten som juristräkningar och ÄTA-arbeten betalas.
– Det är ganska tydligt att Serneke med sitt agerande vill komma åt de 50 miljonerna, hävdar Christian Dahlén.
Det påståendet tillbakavisas bestämt av Anders Johansson.
– Att det finns en budget på 50 miljoner för oförutsedda utgifter, det är för oss en helt ny uppgift. Det är inget som vi haft kännedom om överhuvudtaget, säger han.
Arbetet med Linköpings nya simhall går framåt. Men samarbetet mellan Lejonfastigheter och Serneke är fullt av konflikter och Serneke bedömer att hallbygget blir försenat.
Den i särklass största posten av dem som parterna tvistar om rör pålningen. Här vill Serneke ha cirka 25 miljoner kronor av kommunen. Enligt Serneke såg inte marken ut som man hade anledning att förvänta sig. Det fanns många stenblock, marken fjädrade och en ovanligt hög andel av betongpålarna slogs av.
– Pålningen skulle ta tre månader men tog ytterligare fyra på grund av det här, säger Anders Johansson.
Christian Dahlén håller inte med.
– Vi anlitade Sveriges bästa geotekniker och marken hade den beskaffenhet som vi angav i förfrågningsunderlaget. Vi anser att förseningen beror på att Serneke var flera månader sena med att komma igång med arbetet, säger han.
Anders Johansson hävdar att den sena starten berodde på att man saknade besked från Lejonfastigheter. Han berättar att simhallsbygget nu ligger ett par månader efter tidsplanen och hans bedömning är att den förseningen blir svår att arbeta in.
– Vi gör förstås allt vi kan för att göra det men vi kan inte säga att det kommer att lyckas. Det beror bland annat på hur hårda vintrarna blir och mycket handlar om uttorkningstider i betongen, sådant som inte går att påskynda. Vi arbetar just nu i skift sju dagar i veckan, men det var planerat från början, säger han.
Simhallsbygget startades i juni 2019 och ska vara klart i augusti 2022 – om tidsplanen håller.
Christian Dahlén menar att det är för tidigt att börja prata om förseningar.
– Det återstår ju två år av byggtiden. Enligt kontraktet är det slutbesiktning 30 juni 2022 och hallen ska lämnas över till kommunen 4 augusti 2022. Det är det vi arbetar efter. Jag ser inget annat än att vi kommer att hålla budget och att simhallen kommer att levereras i tid, säger han.
Förutom ekonomisk ersättning kräver Serneke att slutdatumet förskjuts, framför allt på grund av pålningsproblemen. Den frågan är viktig eftersom det finns ett vite inskrivet i kontraktet. Enligt det ska Serneke betala drygt 4 miljoner kronor för varje vecka som simhallen blir försenad. Om alla tider hålls och inga fel hittas vid besiktningen hägrar i stället en bonus på upp till 6 miljoner kronor.
Tonen är tidvis hård i skriftväxlingen mellan företagen. Så här skrev till exempel Serneke till Lejonfastigheter i början av året: "Genom ert agerande i entreprenaden riskerar ni att göra er skyldiga till allvarliga avtalsbrott och ni äventyrar nu hela projektets framdrift, ekonomi och byggnadens goda bestånd. Från vår sida vill vi inte se oss som en motpart till er, utan som en samarbetspartner. Det sätt på vilket ni sköter projektet, och de uttalanden ni har gjort, talar med tydlighet för att ni har en annan uppfattning...Vi är djupt bekymrade över hur ni sköter projektet."
Lejonfastigheter svarade, genom juristfirman Kilpatrick Townsend, bland annat: "Serneke synes vilja skapa ett hetsigt diskussionsklimat präglat av brösttoner och högt tonläge. På något annat sätt kan knappast de passusar tolkas där Serneke försöker skriva såväl Lejonfastigheter som Kilpatrick Townsend på näsan samt hänfaller till formuleringar som endast kan förstås som avsedda att misskreditera motpartssidan. Vi betackar oss med emfas för en sådan attityd och ett sådant beteende."
Christian Dahlén instämmer i att samarbetsklimatet varit ansträngt.
– Det är ingen hemlighet. Jag har aldrig varit med om något liknande. Folk i vår organisation har inte mått bra av det här, berättar han.
Anders Johansson säger att det inte är ovanligt med meningsskiljaktigheter i byggprojekt.
– Det finns alltid frågor där man tolkar kontraktet på olika sätt. Det här är ett extremt stort och komplext projekt och det gör kanske att tonläget blir hårdare än vad det brukar vara.
Den nya simhallen byggs bredvis den gamla. När den nya är klar ska den gamla rivas.
Tidigare i sommar hade sprickorna mellan de inblandade parterna blivit så djupa att Lejonfastigheter krävde att Serneke skulle byta ut sin projektansvarige. Lejonfastigheter hävdade att denne "uppsåtligen sått split i partsförhållandet" och att han försvårar projektet genom medvetet ensidiga tolkningar av avtal och entreprenadregler.
Serneke tillbakavisade genast det kravet.
– Vår projektansvarige har Sernekes fulla förtroende, kommenterar Anders Johansson.
Den projektansvarige berättar att han upplevde kravet som djupt obehagligt.
– Vi är ett lag på 15 personer som arbetar med det här och allt jag framfört har varit förankrat hos min chef och hos jurister. Jag är ju bara budbärare. Men bortsett från det där är simhallen ett väldigt roligt projekt att arbeta med, en dröm för en ingenjör. Alla inblandade är väldigt engagerade i att det ska bli en riktigt, riktigt bra simhall – hit ska man ju åka med barn och barnbarn så småningom, säger han.
Anders Johansson betonar flera gånger i vårt samtal med honom att han eftersträvar ett gott samarbete med Lejonfastigheter.
– Vi jobbar jättehårt på att lösa alla de här frågorna på bästa sätt så att det inte ska bli några bekymmer i framtiden. Det viktiga nu är att vi blickar framåt och bygger en jättefin simhall som Lejonfastigheter, kommunen och framför allt kommuninvånarna vill ha.
Även Christian Dahlén säger att han hoppas på ett bra samarbetsklimat framöver. Och han framför inte bara kritik utan även beröm till Serneke och dess kontraktspartners som utför arbetet på plats.
– Det är den affärsmässiga metodiken och de ensidiga tolkningarna vi vänder oss emot. Men vi är väldigt nöjda med det de har levererat hittills. Vi har inga klagomål på resultatet.