SERIE: Mer fullkorn frukt och bär

Matintresset är stort i Sverige där det ges ut mer än en kokbok varje dag. Men vi väljer olika mat utifrån övertygelse, olika teorier, dieter och religioner.

Mindre socker. Livsmedelsverket rekommenderar att vi minskar på det söta – inte minst på söta drycker.

Mindre socker. Livsmedelsverket rekommenderar att vi minskar på det söta – inte minst på söta drycker.

Foto: Mostphotos

LINKÖPING2017-06-23 16:00

Mer fullkorn, grönsaker, frukt och bär. Mindre kött, salt och socker. Det är inte precis några revolutionerande råd som Livsmedelsverket presenterar.

– Nej, det är inga stora förändringar, och det är bra, säger Åsa Brugård Konde som är nutritionist på Livsmedelsverket.

– Våra råd är resultatet av ett otroligt gediget arbete som görs vart åttonde år. Experter från hela Norden tittar systematiskt på ALL forskning från hela världen och ändrar inte något för att en enskild studie kommer med nya rön. Vi bedömer kvalitén och kollar noga vad det finns för stöd för resultaten – så blir våra råd något att lita på.

Det tar tid att ändra råden och det har en naturlig förklaring, menar hon.

– Det har inte hänt något dramatiskt med oss människor sedan stenåldern, fysiologiskt sett. Det som var bra för oss tidigare gäller nu också.

Helt enkelt, alltså: ät grönare. Ät lagom mycket. Rör mer på dig.

Livsmedelsverket har ofta fått kritik för sina kostråd, till exempel när det gäller vad som är det största hotet mot vår hälsa: fett eller socker. På 1980-talet var råden entydiga i hela världen: undvik smör och fett. I dag menar kritikerna att den fetträdslan ligger bakom ökningen av fetma och diabetes.

– På 1980-talet låg fokus i stor utsträckning på fett, säger Åsa Brugård Konde. Den här diskussionen har dock ändrats i efterhand så att det har låtit som om det var det enda vi uttalade oss om, och att vi inte alls brydde oss om sockerkonsumtionen.

– Det är fel. Vi rekommenderade OCKSÅ ett begränsat sockerintag! Och ökningen av femta och diabetes beror såklart inte på kostråden utan på att så många inte följer dem.

Att minska konsumtionen av rött kött och charkprodukter är råd som har tillkommit på senare år. Ändå äter vi mycket kött i Sverige: varje svensk konsumerar enligt OECD över 80 kilo per år, 15 kilo mer än andra EU-medborgare.

Här behöver vi ändra matvanorna, både för hälsans och miljöns skull, enligt Livsmedelsverket

– Ja, vi behöver äta mer från växtriket och mindre från djukrriket, säger Åsa Brugård Konde. Att äta "lagom mycket" är kanske svårt att bedöma, det är ju individuellt – men de flesta vet det egentligen. Det svåra för många är att få till det i praktiken.

Livsmedelsverket har därför sammanställt sina kostråd i en broschyr som främst bygger på tips om hur man får det att funka.

– Vi vill inspirera snarare än komma med pekpinnar som alla egentligen redan känner till.

Utbudet har ökat, inte minst genom tillskottet av nya matvanor och ingredienser genom internationella kontakter.

Ställer det till problem för Livsmedelsverket?

– Nej, tvärtom, det är mycket lättare att hitta bra mat med mycket grönsaker i detta utbud. Kött behöver inte längre vara en huvudingrediens, det finns mycket mer att välja på.

Helheten är det viktiga när vi ska välja vad vi stoppar i oss – att inte fastna i särskilda livsmedel eller näringsämnen.

– Och det handlar inte bara om hur vi själva mår. Bra mat är viktig för miljön också. Både kroppen och planeten ska hålla, säger Åsa Brugård Konde.

Långsamt. Livsmedelsverket får ibland kritik för att det tar lång tid att ändra kostråden, men myndigheten hävdar att det beror på noggrann granskning och bedömning.
Långsamt. Livsmedelsverket får ibland kritik för att det tar lång tid att ändra kostråden, men myndigheten hävdar att det beror på noggrann granskning och bedömning.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!