Mer fullkorn, grönsaker, frukt och bÀr. Mindre kött, salt och socker. Det Àr inte precis nÄgra revolutionerande rÄd som Livsmedelsverket presenterar.
â Nej, det Ă€r inga stora förĂ€ndringar, och det Ă€r bra, sĂ€ger Ă sa BrugĂ„rd Konde som Ă€r nutritionist pĂ„ Livsmedelsverket.
â VĂ„ra rĂ„d Ă€r resultatet av ett otroligt gediget arbete som görs vart Ă„ttonde Ă„r. Experter frĂ„n hela Norden tittar systematiskt pĂ„ ALL forskning frĂ„n hela vĂ€rlden och Ă€ndrar inte nĂ„got för att en enskild studie kommer med nya rön. Vi bedömer kvalitĂ©n och kollar noga vad det finns för stöd för resultaten â sĂ„ blir vĂ„ra rĂ„d nĂ„got att lita pĂ„.
Det tar tid att Àndra rÄden och det har en naturlig förklaring, menar hon.
â Det har inte hĂ€nt nĂ„got dramatiskt med oss mĂ€nniskor sedan stenĂ„ldern, fysiologiskt sett. Det som var bra för oss tidigare gĂ€ller nu ocksĂ„.
Helt enkelt, alltsĂ„: Ă€t grönare. Ăt lagom mycket. Rör mer pĂ„ dig.
Livsmedelsverket har ofta fÄtt kritik för sina kostrÄd, till exempel nÀr det gÀller vad som Àr det största hotet mot vÄr hÀlsa: fett eller socker. PÄ 1980-talet var rÄden entydiga i hela vÀrlden: undvik smör och fett. I dag menar kritikerna att den fettrÀdslan ligger bakom ökningen av fetma och diabetes.
â PĂ„ 1980-talet lĂ„g fokus i stor utstrĂ€ckning pĂ„ fett, sĂ€ger Ă sa BrugĂ„rd Konde. Den hĂ€r diskussionen har dock Ă€ndrats i efterhand sĂ„ att det har lĂ„tit som om det var det enda vi uttalade oss om, och att vi inte alls brydde oss om sockerkonsumtionen.
â Det Ă€r fel. Vi rekommenderade OCKSĂ ett begrĂ€nsat sockerintag! Och ökningen av femta och diabetes beror sĂ„klart inte pĂ„ kostrĂ„den utan pĂ„ att sĂ„ mĂ„nga inte följer dem.
Att minska konsumtionen av rött kött och charkprodukter Ă€r rĂ„d som har tillkommit pĂ„ senare Ă„r. ĂndĂ„ Ă€ter vi mycket kött i Sverige: varje svensk konsumerar enligt OECD över 80 kilo per Ă„r, 15 kilo mer Ă€n andra EU-medborgare.
HÀr behöver vi Àndra matvanorna, bÄde för hÀlsans och miljöns skull, enligt Livsmedelsverket
â Ja, vi behöver Ă€ta mer frĂ„n vĂ€xtriket och mindre frĂ„n djukrriket, sĂ€ger Ă sa BrugĂ„rd Konde. Att Ă€ta "lagom mycket" Ă€r kanske svĂ„rt att bedöma, det Ă€r ju individuellt â men de flesta vet det egentligen. Det svĂ„ra för mĂ„nga Ă€r att fĂ„ till det i praktiken.
Livsmedelsverket har dÀrför sammanstÀllt sina kostrÄd i en broschyr som frÀmst bygger pÄ tips om hur man fÄr det att funka.
â Vi vill inspirera snarare Ă€n komma med pekpinnar som alla egentligen redan kĂ€nner till.
Utbudet har ökat, inte minst genom tillskottet av nya matvanor och ingredienser genom internationella kontakter.
StÀller det till problem för Livsmedelsverket?
â Nej, tvĂ€rtom, det Ă€r mycket lĂ€ttare att hitta bra mat med mycket grönsaker i detta utbud. Kött behöver inte lĂ€ngre vara en huvudingrediens, det finns mycket mer att vĂ€lja pĂ„.
Helheten Ă€r det viktiga nĂ€r vi ska vĂ€lja vad vi stoppar i oss â att inte fastna i sĂ€rskilda livsmedel eller nĂ€ringsĂ€mnen.
â Och det handlar inte bara om hur vi sjĂ€lva mĂ„r. Bra mat Ă€r viktig för miljön ocksĂ„. BĂ„de kroppen och planeten ska hĂ„lla, sĂ€ger Ă sa BrugĂ„rd Konde.