Nu finns det svar på de här och flera andra viktiga frågor tack vare Linköpings universitets nya avdelning, Institutet för analytisk sociologi, som använder omfattande data och storskaliga datorsimuleringar för att bättre förstå segregation och andra samhällsfenomen.
– Om vi har två typer av människor som bor i en stad och båda grupperna är villiga att ha så många som 75 procent av den andra typen som grannar kan man förvänta sig att det blir en integrerad miljö? Nej, det blir det inte. Man tenderar hamna bredvid dem som liknar en själv trots de goda intentionerna. Vi tror ofta att de kollektiva utfallen bättre reflekterar de principer som påverkar individernas beslut än de gör i verkligheten, säger Peter Hedström, professor i analytisk sociologi som har byggt upp institutet.
När LiU presenterar delar av sin verksamhet i Almedalen, kommer Peter Hedström att prata om institutets unika arbete för att förstå mekanismer bakom segregationen.
– Tidigare har det varit svårt att forska och se samband mellan segregation, individens handlingar och hur individers handlingar påverkar varandra bland annat därför att man vanligtvis baserat sina undersökningar på information som inte innehålli fakta om hur andra individer runt omkring en individ agerat, säger Peter Hedström och fortsätter:
– Segregation är ett resultat av många komplexa processer som sträcker sig över långa tidsperioder. Därför måste man följa hela klasser, skolor och arbetsplatser över en lång tid för att förstå vad som händer.
Nu finns det omfattande registerdata över hela befolkningen som visar var folk bor, flyttar, jobbar, går i skolan, har för betyg och institutet kan ta del av de uppgifterna och analysera dem för att förstå de komplexa processerna.
– Vi kan identifiera till exempel den kritiska punkten vid en skola när svenska föräldrar börjar massivt lämna den och när det är svårt att stoppa segregationsprocessen. Dessa kritiska punkter handlar inte om en viss bestämd andel invandrarelever som sätter i gång flyktbeteendet på alla skolor utan det handlar om flera faktorer. Svenska föräldrars utbildning är en. Ju mer utbildning de har desto större andel elever med en annan bakgrund får finnas på deras barns skola innan de börjar fly, säger Peter Hedström.
Mer utbildning leder till mer tolerans men mönstret är samma. Det är saker från verkligheten som forskare kan se och statistiskt analysera och dra slutsatser om, men man kan också göra stora datasimuleringar där man försöker fastställa hur vissa förändringar i individernas beteende skulle förändra de kollektiva utfallen. Vad skulle hända med segregationen om svenskar skulle vara lite mindre benägna att flytta så fort andelen invandrare på ett område ökar?
– Första steget kan man kanske tänka ut. Men inte vad som händer sedan. Det visar simuleringen som tydliggör att även individer som är villiga att acceptera att tre av fyra grannar är av en annan typ än de själva tenderar att skapa skarpt segregerade miljöer. Makroutfallen reflekterar inte mikrobesluten i så stor utsträckning som vi tror.
Peter Hedström är oerhört glad för att även samhällsvetare äntligen har de redskap som behövs för att i detalj studera svåra samhällsfrågor och för att försöka hitta svar som kan leda till att rätta åtgärder sätts in.
– Vill man inte ha en segregerad skola ska man inte tillåta att andelen svenska barn blir för låg. Då är det ofta för sent.
Institutets första stora undersökning handlar om individens rörlighet på arbetsmarknaden och nätverks betydelse för segregation på arbetsmarknaden.
– Det kom fram tydligt att kvinnor hamnade på arbetsplatser där det redan finns mycket kvinnor. Samma gäller invandrare, de hamnar på arbetsplatser där det finns invandrare. De nätverk som existerar på arbetsmarknaden har stor betydelse för var individen hamnar, säger han.
På institutet jobbar 15 forskare som framförallt publicerar sina jobb i vetenskapliga tidskrifter men som också anser att det är viktigt att deras forskningsresultat bidrar till samhällsdebatten.