– Många Linköpingsbor är säkert intresserade av att få veta om detta kontroversiella bygge kommer att bli av och hur finansieringen ser ut, sa han.
Samhällsbyggnadsnämndens ordförande Elias Aguirre (S) kunde egentligen bara konstatera att byggandet inte är ett kommunalt åtagande och inget som kommunen ska finansiera.
– Det är ett trosamfund, en förening som vill bygga en lokal. Samhällsbyggnadsnämnden beslutade 2014 att ge föreningen markoption som löper ut i april 2019.
Enligt Aguirre innebär optionen att föreningen antingen kan köpa tomten eller teckna ett tomtköpsavtal.
Jonas Andersson var inte helt nöjd med svaret utan påpekade att kommunen, genom att ta ställning för ett byggande, ändå har ett visst ansvar för vem som ska finansiera byggnaden.
– Det finns exempel från andra håll i landet där utländska stater – kanske med en kontroversiell syn på religionen – varit med och betalat. Till exempel är detta på gång i Karlstad.
Elias Aguirre svarade att det inte fanns någon anledning att hymla om att lokaler av det här slaget på många håll fungerar mycket bra, men på andra betydligt sämre.
– Som jag har uppfattat det har föreningen varit noggrann med att inte vilja binda upp sig med åtaganden, eller villkorade donationer, där andra kan komma att ställa krav på dem. Men det är en fråga vi kommer att behöva följa ytterligare för att inte Linköping ska hamna i ett sådant läge som man gjort på en del andra håll.
Med detta ansågs frågan besvarad.