"Det är många egenskaper som kanske inte syns så mycket i skolan. Men här så syns det jättetydligt. Man kan lyfta de starka sidorna som finns hos varje person, men som kanske inte syns i skolmiljön" förklarar Emelie Sivertsson.
Grannhuset Stödcenter håller till på Ängstugans hästcenter på landet strax söder om Linköping. Här har föreningen tillsammans med kommunen inlett ett projekt där de elever från mellanstadiet, högstadiet och gymnasiet med hög skolfrånvaro ska få möjligheten att komma bort från lektionssalarna och få en utbildning på ett mer individanpassat och praktiskt sätt, tillsammans med djuren.
– Det kan vara att man vill fokusera på att må bättre. Ha en plats där man får lyckas och utvecklas utifrån sina förutsättningar. I den här miljön kan det för många vara lättare att förstå och sätta ord på känslor och upplevelser tillsammans med djuren, berättar grundläraren Emelie Sivertsson.
Föreningen har tidigare haft samarbeten med HVB-hem och privatpersoner runt om i länet. Planen har dock alltid varit att få till ett avtal med närliggande kommuner och regionen. Något som nu är i görningen i och med projektet.
Eleverna som deltar kommer under en tioveckors-period att vara på gården. Det kommer röra sig om två grupper i taget med sex elever i vardera samt enskilda elever. Projektet genomförs under en testperiod de kommande tre åren. Efter det utvärderas hur projektet fallit ut. Totalt kommer de möta 225 elever under denna treårsperiod. Vilket är ungefär en femtedel av de över 1 000 elever som i Linköping rapporterats ha problematisk skolfrånvaro.
För att skapa långsiktighet efter projektet och för att nå fler skolor så kommer de även att samarbeta med ridskolor och andra verksamheter. Det kommer dessutom inom projektets ramar att tas fram ett metodmaterial för skolorna att fortsätta arbetet även efter insatsen.
– Det vi har här är en helt annan lärmiljö än att sitta i ett klassrum tillsammans med andra elever och många intryck per dag. Där blir det ju att man jämför sig med andra, man har krav på sig, vilket kan leda till ångest. Något som ju uppenbart är ett problem med tanke på att vi har en så stor skolfrånvaro i Linköping, säger Paulina Bengtsson, behandlingsassistent och utbildare.
Pedagaghunden Zingo är ett av de djur som kan användas som resurs i undervisningen.
Teamet inom Hälsa med häst och elevhälsan på respektive skola kommer tillsammans att anpassa varje elevs upplägg.
Med tanke på att ni ska vara väldigt individanpassade, hur tror ni alla individer reagerar på att, exempelvis, hålla på med hästarna?
– Just för att vara med i det här projektet måste man inte vara intresserad av hästar. För det är ju egentligen inte hästarna som vi vill locka med utan det är att man ska träna på sina sociala färdigheter, och då funkar ofta djur väldigt bra. Men för vissa elever kanske det inte passar att komma ut till gården. Då har vi andra lösningar som exempelvis att möta upp med vårt pedagoghundsteam i skolan, i hemmet eller jobba i ett enskilt rum, berättar Paulina.
Deltagaren Kacper Juhlin har varit på gården i drygt ett år.
Klassiska skolämnen som matte, engelska och naturkunskap kommer de försöka väva in i utbildning på ett så sömlöst sätt som möjligt.
– Man behöver inte sitta och läsa i en bok. Utan vi kan lära på andra sätt. Vi kan fråga under tiden: "Nu bär du fyra påsar med tre kilo i varje. Hur mycket bär du totalt?" Detta samtidigt som det är fysisk aktivitet hela tiden, vilket stärker fysiska och psykiska hälsan ytterligare, berättar Emelie Sivertsson.
Initiativtagarna trycker gång på gång på att även om projektet genomförs på en hästgård och att man gör aktiviteter med gårdens djur så är just ridningen sekundär. Utan det handlar mer om att stärka sociala färdigheter och jobba med det som fungerar hos varje individ.
En form som passar en av deltagarna Kacper Juhlin, som har en ADHD-diagnos, perfekt.
– Jag har mycket lättare att prata om min vardag när jag står och klappar en häst, kratsar hovar eller även mockar bajs för den delen. Det blir inte lika framtvingade som om jag skulle sitta i ett rum. Här är det väldigt anpassat. Om jag känner en dag för att bara hänga i stallet och jobba och inte prata med nån så är det fullt accepterat. Man har mycket mer space här.
Kacper förklarar att han, utöver relationen till hästar, även utvecklats mycket som person. Mycket tack vare den friheten och tryggheten han känner här som han inte känt när han tidigare pratat med psykologer och andra.
– Det gör ju att man kan öppna upp sig på ett helt annat sätt.
Från att ha varit rädd för hästar har deltagaren Kacper Juhlin skapat en stark, permanent, relation med djuret under sin tid på Ängstugans hästcenter. Så pass att hans stora dröm är att delta i en ryttargren redan till nästa OS 2028.
Projektet möjliggörs med hjälp av ett bidrag på fyra miljoner kronor från Allmänna arvsfonden. Något som Paulina Bengtsson beskriver som väldigt viktigt för att projektet överhuvudtaget ska gå att genomföra.
– Vi har sökt och kompletterat ett tag nu. Så det känns skönt att vi nu slutligen har fått till det. Vi har gjort många korta insatser där vi har känt, vad händer nu då? Men med hjälp av Arvsfonden under dessa tre år får vi nu hjälp att verkligen jobba så som vi vill. Det hade inte gått annars.
Vad innebär dessa tio veckor för elevernas chanser att gå ut skolan med godkända betyg? Eller kommer de flesta av dessa elever få läsa upp sina betyg på komvux eller sommarskola?
– Detta 10-veckors-program med Lära med hästar-metoden har vi sett stora effekter av runt om i Sverige, då vi är över 50 utbildade handledare i Sverige och Norge som möter många elever. När man får öva på sociala färdigheter, lära känna sig själv mer och hitta en positiv syn på sig själv och sin omgivning så ökar den psykiska hälsan enormt. Eftersom psykisk ohälsa är den absolut största anledningen till att elever inte orkar med skolan så hoppas vi att fler får må bra och att detta ökar chanserna till att klara av mer i skolan. För att få mer långsiktigt och hållbara effekter så behövs längre insatser än 10 veckor, men vi vet att detta kan vara en väldigt viktig start eller vändning för många elever!
"Djur är ju inte dömande. De ställer inga krav. Det gör också att pressen minskar direkt. Och de är oftast väldigt glada att få se dig.". Fördelarna med att involvera djur är många enligt Paulina Bengtsson.
Om man kan tillåtas drömma, vad är tanken efter de här tre åren?
– Då är det en stallskola. Och ett långvarigt samarbete med kommunen och regionen. Sen vet vi att flera andra närliggande kommuner, Åtvidaberg och Kinda, också är intresserade. Där vill vi också få till något.
Emelie fyller på:
– Slutmålet är ju som sagt en stallskola. Det kan betyda att man gör fler aktiviteter med lärande än bara djuren, man kan till exempel snickra, odla och annat gårdsarbete. Det finns så himla många barn och ungdomar som är praktiska men som inte kan koncentrera sig och få ner sina kunskaper i ett skriftligt prov i klassrumsmiljö.
Förtydligande (2025-01-18)
I det ursprungliga reportaget nämndes att Grannhuset Stödcenter nu inleder en treårig satsning tillsammans med kommunen. Med detta menas att verksamheten hoppas på en samverkan med kommunen och i dagsläget diskuteras hur det kan se ut inom ramen för projektet. Efter det treåriga projektet hoppas de på ett fast avtal med kommunen.