Fler är utan jobb. Det går sämre för barnen i skolan. Segregationen har blivit större.
Det är sex–sju år sedan Paul Lindvall för Linköpings kommun skrev kontrakt med staten om ett utvecklingsprojekt för Skäggetorp. Hög arbetslöshet, många som levde på socialbidrag, många barn som inte klarade skolan och hög segregation gjorde att Skäggetorp blev en av 38 stadsdelar i landet som man skulle satsa särskilt på.
Staten och kommunen lovade att bidra till att Skäggetorp senast år 2016 skulle befinna sig på samma nivå som resten av Linköping.
Corren har granskat resultatet och svaret är tydligt: det har inte gått något vidare.
Arbetslösheten har ökat. 2007 var den 13,8 procent. 2013 var 18 procent av Skäggetorpsborna öppet arbetslösa eller i något program med aktivitetsstöd.
I Linköpings kommun som helhet är arbetslösheten drygt 6 procent. Tvåa på listan är stadsdelen Berga som hade 14 procents arbetslöshet förra året.
Segregationen har ökat, om man med det menar hur andelen invånare som är födda utomlands är fördelade i de olika stadsdelarna. Andelen utrikes födda har i och för sig ökat i hela stan, från 9 procent år 2000 till 14 procent år 2012. Men fördelningen är mycket ojämn i olika delar av staden.
Exempel: i Hjulsbro har andelen utrikes födda varit omkring 6 procent de senaste åren, i Ullstämma omkring 8 procent. I innerstaden har andelen ökat från 9 procent till 12 procent mellan år 2000 och år 2012.
I Skäggetorp har procentandelen utrikes födda fördubblats under samma tid. År 2000 var nästan 23 procent av Skäggetorps 7 907 invånare födda utomlands. 2012 var det 46 procent av 9 441 personer. I Berga och Ryd är ungefär en tredjedel av invånarna födda utomlands.
Allt fler behöver socialbidrag. År 2007, när Paul Lindvall skrev kontrakt med staten, hade nästan 22 procent av Skäggetorpsborna fått socialbidrag någon gång under året, att jämföra med 4,5 procent i hela kommunen. 2012 hade siffran stigit till 26,9 för invånarna i Skäggetorp, medan 5,1 procent av kommunens invånare fått socialbidrag under året.
Det går sämre för barnen i skolan. 2007 hade 78,4 procent av eleverna som slutade nian i Skäggetorp betyg som räckte för att de skulle komma in på gymnasiet. Förra våren var det bara 71,4 procent som var behöriga för att komma in på ett yrkesprogram att jämföra med nästan 89 procent från kommunen som helhet. Ännu färre Skäggetorpselever, 69,5 procent, hade betyg som räckte till högskoleförberedande program, jämfört med 87,8 procent från hela kommunen.
Brottsligheten har ökat de senaste åren, till skillnad från brottsligheten i kommunen som helhet. Antalet anmälda brott har minskat från 16 770 år 2010 till 14 596 år 2012 i hela Linköping. Både Ryd och Berga, exempelvis, följer samma sjunkande tendens, men i Skäggetorp ökade i stället de anmälda brotten under samma tid, från 1 151 till 1 211.
En liten ljuspunkt kan skymta: ohälsotalen har sjunkit. Här räknar man antalet dagar per invånare som berättigade till sjukersättning, sjukpenning och liknande från försäkringskassan under året. 2007 var Skäggetorpsbornas ohälsotal 59,9, år 2012 var det 38,9, en minskning med 35 procent.
Det är en större sänkning är totalsiffran för Linköpings kommun under samma tid. Där har ohälsotalet sjunkit med 30 procent, från 30,1 dagar till 21,4.