Enligt Skollagen ska alla elever ges den ledning och stimulans som de behöver för att kunna utvecklas så långt som möjligt. Men det finns en grupp elever som ofta hamnar utanför och som man sällan talar om, de med särbegåvning.
– Det är en grupp som varit ganska osynlig. Syftet med handlingsplanen är att lyfta frågan. Vi ska ta reda på var de särbegåvade eleverna finns, hur de har det och vad vi kan göra för att hjälpa dem, säger Catharina Rosencrantz (M), vice ordförande för barn- och ungdomsnämnden.
Kan provocera
Rosencrantz påpekar att det är viktigt att skilja på särbegåvning och att vara högpresterande. De högpresterande rättar in sig i ledet, levererar och presterar. De särbegåvade har en ovanligt stor begåvning inom ett eller flera områden, men kan också vara otåliga, utåtagerande, frustrerade och ifrågasättande. De har en tendens att ifrågasätta läraren och undervisningen på ett provocerande sätt, vilket ställer stora krav på lärarna och skolan.
– Ofta vet inte ens föräldrarna att de har ett särbegåvat barn. Den här gruppen kan ofta bete sig på ett sätt som gör att man tror att de har koncentrationssvårigheter när det i själva verket handlar om att de är understimulerade, säger Rosencrantz.
Catharina Rosencrantz menar att det gäller att fånga upp de här barnen tidigt, redan i ettan.
– De är understimulerade redan då. Ofta trivs de inte i skolan utan att kunna sätta fingret på varför. De kan upplevas som jobbiga och till och med ointresserade. De behöver både stöd och stimulans.
Stimulera och utmana
Tillsammans med partikollegan Erik Östman har Catharina Rosencrantz skrivit en motion som barn- och ungdomsnämnden väntas ge bifall till i på torsdagen. Rosencrantz är övertygad om att kommunstyrelsen och kommunfullmäktige också säger ja och att utbildningsförvaltningen därmed får i uppgift att ta fram en handlingsplan.
Men vad kan man mer konkret göra för att hjälpa barn med särbegåvning?
– Det handlar om att stimulera och utmana. Att anpassa materialet till den nivå de befinner sig på. Inom matematik kan det till exempel vara att ge barnen svåra och komplexa uppgifter, inte "more of the same".
Sveriges kommuner och landsting, SKL, har arbetat fram en handlingsplan för grundskolan. Utbildningskontoret kan nu utgå från den för att ta fram en handlingsplan för Linköpings grundskolor och gymnasier.
– Vi behöver bara implementera. Vi ska inte uppfinna hjulet en gång till, säger Rosencrantz.