I Linköpings kommun avvisar man släktingar och vänner till familjen som vill bli familjehem – utan att utreda om de är lämpliga, visar Correns granskning.
Sandrahs 3-åriga barnbarn bor redan på heltid hemma hos henne, med socialtjänstens godkännande. Men Sandrah får trots det inte bli familjehem formellt eftersom den enhet i kommunen som godkänner familjehem säger nej.
– Jag förstår inte varför vi inte kan få bli familjehem på riktigt, säger Sandrah.
I videon här ovanför kan du höra hennes berättelse. Läs mer om Sandrah här.
Kommunerna måste placera barn hos släktingar och vänner till familjen om det är möjligt, så kallade nätverkshem. Men Correns granskning visar att skillnaderna mellan kommunerna är stora.
Det finns tre gånger så många barn placerade i nätverkshem i Norrköping jämfört med Södertälje. Och tio gånger så många barn i nätverkshem i Eskilstuna jämfört med Jönköping. Trots att de här kommunerna är ungefär lika stora och brukar jämföra sig med varandra. I grafiken längst ner i artikeln kan du se skillnaderna mellan kommunerna.
Linköpings kommun placerar få barn i familjer som barnet redan känner.
Marta Gandra, som var huvudsekreterare i en statlig utredning om familjehem, tror att det beror på kulturskillnader och olika arbetssätt i kommunerna.
– Vi har hört att det finns släktingar som har anmält intresse att bli familjehem, men som socialtjänsten ändå har valt att inte utreda. Och där tycker vi att kommunerna alltid ska inleda en utredning, säger hon.
Utredningen har föreslagit att lagtexten ska stärkas så att det blir ännu tydligare att kommunerna ska placera barn hos någon de känner, om det är möjligt. Frågan bereds nu i Socialdepartementet.
I Gävle kommun, som har en hög andel nätverkshem, har man satsat på att involvera nätverket kring barnet från början.
– För barnets bästa tänker vi att det är bra att få komma till en familj där man känner sig trygg, säger Maria Stenlund, enhetschef inom socialtjänsten i Gävle.
Linköpings kommun har en låg andel familjehem jämfört med andra kommuner. Ulla Salmela-Trosell, utvecklingsledare inom socialtjänsten i Linköpings kommun, medger att intresserade släktingar inte alltid utreds. Rekryteringsenheten träffar inte ens alla släktingar som vill bli familjehem.
Man trycker ju ganska hårt på det i lagstiftningen, att man ska utreda nätverkhem. Hur har ni tolkat den lagstiftningen?
– Vi har varit ganska noga med att vi inte vill ställa lägre krav på nätverkshem än de vi ställer på andra familjehem. Vilket kanske har gjort att vi har satt en gräns tidigare än vad vi borde gjort, säger Ulla Salmela-Trosell.
Har du egna erfarenheter av det här? Kontakta Correns reporter på tina.enstrom@corren.se eller via ett krypterat tips. Du får vara anonym och har källskydd, läs mer om det här.
Klicka på staplarna i grafiken för att se andel och antal nätverkshem i varje kommun.