Advokat Bengt Ivarsson var tidigare ordförande i Advokatsamfundet. Han är kritisk till förslaget om att införa en möjlighet att höra anonyma vittnen i domstolar.
Det så kallade Tidöavtalet innehåller en lång rad förslag på åtgärder som är tänkta att slå hårt mot de kriminella gängen.
Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna har kommit överens med samarbetspartiet Sverigedemokraterna om att bland annat utreda kriminalisering av deltagande i kriminella gäng. Detta kräver dock en grundlagsändring.
Samarbetspartierna vill även införa ett system med anonyma vittnen och tillåta så kallade kronvittnen som kommer att få lindrigare straff om de ställer upp och vittnar.
Linköpingsadvokaten Bengt Ivarsson, som tidigare varit ordförande i Advokatsamfundet och suttit med i utredning om fördelar och nackdelar med anonyma vittnen, är kritisk till förslaget.
– Det är en rättssäkerhetsfråga. Det är svårt att syna kort om man inte får lov att titta på korten. Våra nordiska grannländer har redan ett system med anonyma vittnen och det används i princip inte. I Norge kunde man inte komma på något exempel där det använts och i Finland har det använts en gång sedan man ändrade sin lagstiftning 2012.
Bengt Ivarsson påpekar att anonyma vittnen inte får användas hur som helst.
– Det ska vara det man kallar för tillfällighetsvittnen. Du står på en balkong och ser att ett brott begås. Sedan ska det inte vara den enda eller avgörande bevisningen. Det är inte så många fall där det kan bli aktuellt, säger advokaten som även är rädd för att ett system med anonyma vittnen gör att ännu fler tvekar inför att vittna i domstol.
– Problemet är att det redan i dag finns människor som tycker det är obehagligt att vittna. Det finns en uppenbar risk att det är fler människor som vill vara anonyma. Då kommer det bli svårare att klara upp en misshandel på Ågatan till exempel.
Även Eva Nemec Nordh, som är chefsåklagare vid åklagarkammaren i Linköping, anser att ett system med anonyma vittnen är problematiskt – men är öppen för att det kan vara nödvändigt i vissa fall.
– Vi behöver bryta tystnadskulturen. Det har spridit sig i samhället och många gånger är det helt obefogat. Vi har en lagstiftning som bygger på att alla medborgare och alla som bor här har en skyldighet att berätta. Men det har skapats en kultur som har spridit sig ner i åldrarna att man inte berättar. Vi behöver komma till rätta med det här.
Enligt chefsåklagaren skulle det kunna bli aktuellt att tillåta anonyma vittnen när det till exempel handlar om mord i gängmiljön.
– Just i stora gängskjutningar kan det vara en idé att den misstänkte inte vet vem vittnet är och var vittnet bor. Jag tror att det är nödvändigt. Men domstolen ska naturligtvis veta vem vittnet och åklagaren behöver veta vem det är, säger Eva Nemec Nordh och fortsätter:
– Det som är problematiskt är att en advokat inte får ha några hemligheter för sin klient. Advokaten bör inte veta mer än klienten vet. Samtidigt uppstår en obalans, så det är komplexa frågor. Själv har jag inte landat i den här frågan. I ryggraden känns det fel med anonyma vittnen. Men vi måste göra något åt problematiken att vittnen och brottsoffer inte berättar.
Den nya regeringen vill dessutom införa ett liknande system som i Danmark där gängkriminella får dubbla straff för brott som har samband med kriminella nätverk. Samtidigt ska en möjlighet att kunna utvisa gängkriminella som saknar svenskt medborgarskap utan att de dömts för brott utredas.
– Allt handlar om makt och pengar. Då behöver man slå hårt mot hela strukturen, hela organisationen. Begår man brott i gängkriminell miljö ska det vara mer straffvärt, säger Eva Nemec Nordh.
I Tidöavtalet finns även ett förslag om att införa ett system med tidsbegränsade visitationszoner för att till exempel söka efter illegala vapen och sprängmedel. Tanken är att åklagare ska kunna besluta om utökade befogenheter för polis att på en viss geografisk plats söka efter vapen och handgranater på människor och i fordon. Besluten ska vara tidsbegränsade och ska även kunna vara begränsade till vissa tider på dygnet.
– Polisen har redan i dag ganska vittgående möjligheter att visitera människor där misstankarna om brott är oerhört låga. Som jag uppfattar det så finns det bland poliser som jobbar ute i verkligheten inte något större önskemål om att vi ska ha visitationszoner, säger Bengt Ivarsson, som befarar att förslaget är kontraproduktivt.
– Om man visiterar brett alla som rör sig i Skäggetorp och som ser ut att ha invandrarbakgrund, då finns det en risk att man skapar en distans mellan polisen och människor som bor i området. Jag tror att det är mycket bättre att ha ett poliskontor i Skäggetorp där polisen jobbar långsiktigt och bygger upp ett förtroende.
Eva Nemec Nordh säger att visitationszoner skulle kunna vara en verksam åtgärd i akuta situationer.
– I den situation vi hade förra året i Linköping vid den här tiden, då hade vi ett spänt läge och vi visste att det bara var en tidsfråga innan nästa skjutning skulle ske. Att under sådana förhållanden kunna kontrollera och få bort så mycket vapen som möjligt, då hade det haft en avkylande effekt med visitationszoner, säger chefsåklagaren som dock inte vill införa permanenta visitationszoner i utsatta stadsdelar.
– Jag tror inte på visitationszoner som ett stående inslag i vissa stadsdelar.
Eva Nemec Nordh är chefsåklagare vid åklagarkammaren i Linköping. Hon ser gärna att det sätts upp fler övervakningskameror.
Regeringen med stöd av SD vill även införa ett vistelseförbud enligt dansk modell. Den som döms för brott ska kunna meddelas ett förbud mot att vistas i ett visst geografiskt område – exempelvis ett bostadsområde – i upp till tio år efter avtjänat fängelsestraff. Detta ska gälla gängrelaterade brott, hedersrelaterade brott och brott kopplade till extremism men också för mäns våld mot kvinnor och andra former av våld i nära relation.
Den nya regeringen vill även se en ökad kameraövervakning. Bland annat ska kommunerna få rätt att kameraövervaka utan att behöva ansöka om tillstånd.
– Jag är betydligt mindre kritisk mot övervakningskameror och en ökad användning av det. Det är en inskränkning av integriteten, men det är ändå objektiva fakta som kan komma fram, säger advokat Bengt Ivarsson och fortsätter:
– Skärpta straff för brott som inte klaras upp är totalt meningslöst. Man måste öka uppklarningsprocenten och den är jättelåg vad det gäller mord i gängmiljö. Jag vet att många advokater tycker annorlunda i den här frågan, men ibland måste man välja mellan pest och kolera. Det som är objektivt möjligt att syna är bättre än att införa anonyma vittnen och visitationszoner.
Eva Nemec Nordh ser gärna att det blir lättare att sätta upp övervakningskameror.
– Jag har länge förespråkat att vi ska ha mer kameraövervakning. Jag är ingen vän av realtidsövervakning, men att ha kameraövervakning som vi kan ha som bevisning, där vi kan hämta in material i efterhand, absolut.
Chefsåklagaren tar förra årets gängkrig, med sex ouppklarade mord, som ett exempel på en situation där material från övervakningskameror hade kunnat användas för att hitta bevis.
– I det läge vi hade i Linköping förra året hade vi snabbt behövt få upp övervakningskameror i de här stadsdelarna där vi förväntade oss repressalier. Men vi hade ett förfarande där det skulle ta tre månader att få upp kamerorna. Då var det läget förbi. Då hade det blåst över och hamnat i en annan stadsdel. Tillståndsförfarandet måste gå mycket snabbare, eller att kommunen får avgöra var kamerorna behövs, säger Eva Nemec Nordh.