Eter dödsskjutningarna har polisen ökat sin närvaro i Berga. Men Muharrem Demirok (C) är inte nöjd utan vill se en polisstation i området.
Berga är idylliskt i septembersolen. Det är lekande barn på gårdarna, handlande pensionärer på Ica och full kommers hos Rödakorsdamerna inne på loppisen.
– Miljonprogrammen ÄR idylliska. Jag växte själv upp i Vårby gård och det var fantastiskt att vara barn där. Det var inga bilar och vi kunde leka helt fritt, säger Muharrem Demirok (C).
I dag är Vårby gård mest känt för det kriminella Vårbynätverket. Berga har blivit rikskänt för två dödsskjutningar tidigare i år. Något har gått snett, konstaterar Demirok.
– Det är så lätt att säga att problemen i Skäggetorp och Berga beror på att det är en hög andel människor från andra länder. Men det är att göra det för enkelt för sig. Där det finns utbredd fattigdom, där finns det också grogrund för kriminalitet. Det är de här människornas socioekonomiska situation som vi ska bemöta, inte invandringen i sig, säger han.
Muharrem Demiroks föräldrar bor kvar i Vårby gård, där flera gängmedlemmar nyligen dömdes till långa fängelsestraff.
– Många i nätverket var lika gamla som min lillebror och de har spelat fotboll ihop. Men medan det slutade i fängelse för dem så har min lillebror utbildat sig till advokat och har en ordnad tillvaro. Det finns säkert många orsaker till att det blir så olika, men det handlar uppenbarligen inte bara om ursprunget eller om var man bor, säger Muharrem.
I Berga meddelade Ica Fastigheter nyligen att centrumet ska rivas. Tillsammans med HSB, Heimstaden och Stångåstaden ska de bygga ett nytt centrum och 300 nya bostäder. En fantastisk gåva till Linköping, tycker kommunalrådet.
– Vi får möjlighet till en rejäl strukturomvandling. Vi kan bygga bort otrygga platser, skapa nya miljöer och rätta till svagheter. I dag finns det för få lokaler för föreningsliv och offentlig verksamhet. Det offentliga måste ta mycket större plats i Berga.
Med "det offentliga" menar Demirok bland annat en polisstation, något som han hoppas få polismyndigheten att satsa på.
– Det är oerhört viktigt med poliser som inte bara kommer på besök utan som alltid finns på plats, som äter sin lunch här, som brottsutsatta kan vända sig till direkt.
"Bilfria områden är bra på många sätt. Men miljön gynnar också kriminella – den gör det svårare för polisen att arbeta här", säger Muharrem Demirok (C)
En liknande strukturomvandling som är på gång i Berga skulle Demirok vilja se på fler ställen, till exempel i Skäggetorp och Ryd. Men att riva byggnader i Skäggetorp – som oppositionsrådet Elias Aguirre (S) nyligen var inne på i en tidningsartikel – tror han inte på. Inte heller på att begära undantag i ebo-lagstiftningen för att hindra nyanlända från att flytta in.
– Det man skulle riva är ju inte tomma byggnader, utan någons hem. Det ska man vara oerhört försiktig med om man inte har en väldigt bra plan för vad man ska bygga i stället. Ebo-lagstiftningen fungerar inte bra, det är alla överens om, men det ska lösas nationellt. Att göra undantag i enskilda stadsdelar flyttar bara problemet någon annanstans, hävdar Demirok.
Centrumomvandlingen i Berga dröjer några år, men redan nu byggs det mycket i stadsdelen. Även i Skäggetorp och Ryd planeras nya bostäder. Det skapar framtidstro och kan vara en pusselbit i kampen mot gängkriminaliteten, tror Demirok.
– Men gängkriminaliteten är här och nu, den bryr sig inte om långsiktiga planer. Det finns bara ett sätt att hantera den och det är att ge sig på den med kraftfulla polisiära åtgärder. Från kommunens sida kan vi sätta in åtgärder mot dem som är på väg in i kriminalitet. En del av dem måste vi plocka bort från gatan direkt – vi behöver placera fler i familjehem. Det kan rädda liv och är en kostnad samhället måste ta, på samma sätt som vi bygger fler fängelser och anställer fler poliser. Sedan gäller det förstås att ge barnen bättre förutsättningar från tidig ålder, med bra utbildning och möjligheter till föreningsliv och idrott, säger Muharrem Demirok.
"Att bygga om Berga centrum är en bra åtgärd för att bli av med gängkriminaliteten här. Men det krävs mycket annat också", säger kommunalrådet Muharrem Demirok (C)
När Muharrems pappa kom till Sverige som 17-åring fick han jobb direkt.
– Det är nyckeln. Vi måste våga se över överbyråkratiseringen av arbetslivet, inklusive LAS. Idag är det för svårt att få jobb och det leder till kriminalitet och till gigekonomi. När jag ser stackars människor med ryggsäck stå och huttra i hällregn för att nån beställt hem en hamburgare, då undrar jag var vi hamnat som civilisation. I stället för att människor kommer in på den reguljära arbetsmarknaden ska de cykla och hämta din mat! Det är inte den ekonomin jag vill se.