– Du kan prata med den skadade här och säga att du kommer att sätta en tourniquet, och att det kommer att göra ont.
Ambulanssjuksköterskan Torbjörn Lindau instruerar Jocce Jensen från Civilförsvarsförbundet med lugn och trygg ton. Jocce tar hand om övningsdockan på golvet och binder ett spännband, en så kallad tourniquet, runt armen på den.
De båda är på plats på Katastrofmedicinskt centrum (KMC) för att bli huvudinstruktörer inom Stoppa blödningen-initiativet, ett projekt som fått ökad aktualitet sedan kriget bröt ut i Ukraina.
– Vi märker ett klart ökat intresse för frågor om civilt försvar, säger Carl-Oscar Jonson, forskningskoordinator och docent på Katastrofmedicinskt centrum.
Totalt sju personer genomgår dagens kurs. Tanken är sedan att de ska hålla egna instruktörskurser, som ger egna kurser.
– Om varje huvudinstruktör som nu går utbildningen ger fyra instruktörskurser per år, och varje instruktör ger fyra kurser, med tio deltagare i alla kurserna, blir det mer än 10 000 personer som utbildas i att hantera blödningar. Och det är bara med de huvudinstruktörer som utbildas i dag, säger Carl-Oscar Jonson.
Initiativet har en koppling till det ökade antalet sprängningar och skjutningar i Sverige. Skadorna som uppstår kan obehandlade leda till döden på bara några minuter. Men enligt KMC:s uppgifter kan dödligheten minskas till en sjättedel vid applikation av tourniqueter kort efter olyckstillfället.
Carl-Oscar Jonson och hans kolleger både utbildar och forskar kring hur människor kan bli villiga och bättre på att stoppa blödningar.
– Vi tittar på hur man får folk att förstå att det är deras ansvar att göra en första insats. Om du passerar en olycksplats, är du då beredd att göra en kanske livräddande insats? Där finns det flera olika psykologiska aspekter, hur man kommunicerar från myndigheter och så vidare.
En viktig poäng som utbildarteamet på KMC vill få fram är att alla kan hjälpa till vid en livshotande blödning.
– Om det inte finns tillgång till tourniquet eller om skadan inte är på en arm eller ett ben bör man trycka på såret med sin fulla kroppstyngd, raka armar och med handflatorna mot den skadade extremiteten. Då kan man stoppa eller bromsa blödningen och rädda liv, säger Carl-Oscar Jonson.
Inne i övningsrummet har Jocce Jensen och Torbjörn Lindau blivit klar med övningen. Kursansvariga Sara Ljungwald är med och utvärderar. Allt har gått bra, med Sara har några extra tips att komma med – exempelvis hur man kan använda sin arm för att skydda kardborreremmen från smuts och blod så den fäster bättre.
Ambitionen framöver är stor. Målet är att svenska folket ska bli lika duktiga på att stoppa blödningar som att ge hjärt- och lungräddning.
– Skador med livshotande blödningar kan uppstå överallt i samhället men är vanligare inom vissa arbetsmiljöer och aktiviteter. Vi har en väldigt kompetent sjukvård i Sverige, men den första länken i kedjan som räddar liv är den person som råkar befinna sig närmast den skadade. Det är den personen som med ett tidigt larm till 112 och första hjälpen-åtgärder gör så att fler liv kan räddas. Vi vet inte vem den personen är på förhand, så kunskapen behöver vara spridd i samhället.