Verksamheten ska marknadsföras bättre i sociala medier. Förskollärarstudier ska kunna kombineras med pedagogiskt arbete. Efter avslutad utbildning garanteras jobb. Även vikarier får tillsvidareanställning. Individuell lön erbjuds och positiv löneutveckling utlovas vid goda bidrag till verksamheten. Medarbetare ska kunna påverka sin arbetstid.
Allt det här är delar i en medveten strategi för att öka andelen förskollärare bland dem som jobbar i barnomsorgen. Målet från 2013 har nämligen inte uppnåtts överhuvud taget. Då, när beslutet togs, var andelen förskollärare med examen 45 procent. I dag är andelen 40 procent, enligt färska siffror från Skolverket.
Precis som 2013 är fördelningen av högskoleutbildade ojämn mellan förskoleområdena. Vissa förskolor har en mycket låg andel förskollärare.
Utbildningskontoret har gjort prognoser för hur personalbehovet i förskolan kommer att se ut de närmaste åren. De visar att målet om 70 procent förskollärare kan uppnås tidigast 2020 – och detta lyckas bara om varenda nyanställning innebär en ny utexaminerad förskollärare.
I dag har var fjärde anställd i svenska förskolor ingen utbildning alls för att arbeta med barn. I de fristående förskolorna är läget värre: 37 procent saknar relevant utbildning. I de kommunala förskolorna är andelen 21 procent, enligt siffrorna från Skolverket. Av alla förskoleanställda har 43 procent förskollärarexamen och tre procent lärar- eller fritidspedagogexamen.
Enligt högskoleverket kommer bristen på förskollärare bara att öka i hela landet, åtminstone fram till 2030.
– Vi behöver bli en mer attraktiv kommun att vara förskollärare i, säger Jakob Björneke (S), ordförande i barn- och ungdomsnämnden. Därför har vi tagit fram ett förslag till en strategi.