Det säger flera Linköpingsbor av de 20-talet som vi har pratat med under helgen.
Alla är överens om att man ska hålla avstånd, vara hemma vid minsta symptom och vara restriktiv med sitt umgänge.
Men att man enbart ska träffa de som man bor med, anses av flera som en jättekonstig rekommendation.
Vi pratar med paret Malva Andersson och Noak Hurtig, som vi möter på Nygatan. Noak jobbar, medan Malva går i årskurs två på gymnasiet.
– Vi umgås knappt med någon annan, bara med varandra. Men jag går i skolan varannan vecka och då gäller det skolregler. Jag åker pendeltåg till skolan och sitter med många andra elever i samma klassrum. Det känns läskigt att vi inte har distansundervisning hela tiden, säger Malva Andersson.
För Amanda Gabert, gymnasieelev i årskurs tre och Samiya Said Hasan, högstadieelev, är regionens uppmaning dubbelmoral.
– Jag sitter varje dag och varje vecka i samma rum med mina klasskompisar. Men när skolan är slut får vi inte umgås med varandra, utan bara med dem som vi bor med. Just den biten känns off. Det är dubbelmoral, säger Amanda Gabert.
– På högstadiet sitter vi med många andra ungdomar i ett klassrum. Och på rasterna, i skolans korridorer där det är svårt att hålla avstånd, möter vi elever från andra klasser. Det är konstigt att man sedan inte får umgås med dem som man har varit med hela dagen. Fritis har stängts och nu får vi inte heller träna, säger Samiya Said Hassan.