Faktum är att alkoholkonsumtionen bland svenska ungdomar har gått ner sedan millennieskiftet. De dricker mindre än på 40 år.
– Orsaken kan man bara spekulera i, men det finns en hälsotrend, fler och fler tänker på vad de stoppar i sig överhuvudtaget. Det förebyggande arbetet har också blivit effektivare, säger Nikolaus Koutakis, psykologiforskare och grundare av Effekt (Sveriges största föräldrastödsprogram), som föreläste för skolpersonal, polis och socialarbetare i Linköping.
– Det kan också bero på ett radikalt ungdomsbeteende. Man vill inte göra som mossiga vuxna vars alkoholkonsumtion ökar.
Samtidigt finns en annan trend som oroar. Allt fler ungdomar röker cannabis. Det finns väldigt starka kopplingar till tobaksrökning i Sverige.
Undersökningar visar att 64 procent av de elever, i nian och ettan på gymnasiet, som röker dagligen har testat på cannabis. Jämfört med 4 procent bland dem som inte röker dagligen. Av hela gruppen ungdomar har 8-10 procent prövat cannabis.
Varför röker fler cannabis?
– Dels tillgänglighet, cannabis och nya syntetiska grejer som Spice, är ganska billigt och lätt att få tag på via internet. Men framförallt tror jag det beror på attitydförändringar. Det exponeras i media på ett mer liberalt sätt än tidigare, ungdomar får bilden av att det är ganska vanligt. Det är inte bara nerdekade knarkare i filmer som röker på, det är flashigare än så.
Föräldrastödsprogrammet Effekt försöker nå skolungdomar på ett annat sätt än tidigare. Förr var det vanligare med temadagar på skolor. Information om skador, preparat och före detta missbrukare som berättade om sina liv.
– Intentionerna är goda, men det är inte så effektivt att riva av allt på en dag.
Ungdomar tänker generellt inte så långsiktigt på konsekvenser, de ser sitt liv ett par veckor framåt i stöten. Om någon frågar ungdomar ”hur tänkte du i det läget?” säger de ofta att ”det bara blev så”.
– Ett ärligt svar eftersom de inte planerar mycket i förväg, säger Nikolaus Koutakis.
Så hur når man fram till ungdomar på bästa sätt?
Undersökningar visar att föräldrarnas egna alkoholkonsumtion inte har så stor betydelse som man kan tro.
– Men föräldrar som har väldigt tydliga förväntningar på att deras barn inte ska dricka alkohol, har barn som dricker mindre.
Vad beror det på, att man vill vara till lags?
–Ja, allra helst om man har en någorlunda bra relation till sina föräldrar, då vill man inte göra dem besvikna.
Därför lägger Effekt mycket krut på föräldramöten. Till en början vill de ”skrämma upp” föräldrarna med statistik och fakta. Visa hur vanligt det är att ungdomar i årskurs sju och åtta har varit berusade och hur ofta de kommer i negativa situationer, som oskyddad sex, slagsmål, olyckor och kriminalitet.
Ungdomar är inte förtjusta i predikningar och pekpinnar. Därför får föräldrarna tips på frågor som kan öppna för diskussion vid middagsbordet eller framför tv:n.
Vet du varför ungdomar inte får köpa alkohol på Systembolaget? Har det hänt att du har blivit bjuden på alkohol? Vet du bra sätt att tacka nej till alkohol?
I samtalet kan föräldrarna berätta var de står utan att det upplevs som pekpinnar på samma sätt.
Enklaste misstaget man gör som förälder?
– Många låter sina barn smaka alkohol hemma för att det inte ska vara lika spännande att gömma sig i buskarna och dricka. Men undersökningar visar att de barnen berusar sig i större utsträckning, än i familjer där föräldrarna säger nej.
Effekts förebyggande metoder fungerar på samma sätt när det gäller cannabis.
Men föräldrar har väl en annan inställning till cannabis än alkohol?
– Man kan tycka det, men det finns många föräldrar som har liberala åsikter om cannabis. I de hemmen är det fler ungdomar som testar, visar forskning.
Här gäller det för vuxna att bland annat bemöta myter om cannabis. Att det inte är så farligt, att det inte är värre än alkohol.
Finns det någon relevans i det?
– Nej, det skulle jag inte säga. Att jämföra med alkohol är knepigt, det är som pest eller kolera, de är dåliga på olika sätt. Det finns så otroligt mycket forskning som visar att cannabisanvändare stangerar i sin utveckling. De blir sega, kan inte tillgodogöra sig information och riskerar att inte kunna fullfölja skolan.