Krisen märks – nu handlar vi mat på nytt sätt

Mer falukorv, mindre oxfilé. Mer baspasta, mindre Barilla. Fler äpplen, färre vindruvor. Men också ett ökat sug efter varor med kort datum. Att handla svinnmat har blivit fint.

Sebastian, Emma och lilla Aaron Ekman: ”Vi kollar extrapriser och jämför priser. Det gör att vi byter mellan olika butiker och inte längre håller oss till en och samma. Vi har inte förändrat våra vanor än, men det kommer nog. Allt har ju blivit så dyrt, blöjor också.”

Sebastian, Emma och lilla Aaron Ekman: ”Vi kollar extrapriser och jämför priser. Det gör att vi byter mellan olika butiker och inte längre håller oss till en och samma. Vi har inte förändrat våra vanor än, men det kommer nog. Allt har ju blivit så dyrt, blöjor också.”

Foto: Frida Glenning Ströberg

Linköping2022-12-15 05:00

Rekordhöga elpriser, snabbt stigande inflation och stundande lågkonjunktur. Men det är inte bara prognosen för svensk ekonomi som är dyster. Även krig i vår närmiljö och en ökad omvärldsoro har förändrat vårt köpbeteende. I synnerhet när det gäller mat.

Smör, kaffe, torsk, kyckling, ägg, chark, frukt och grönt. Få har undgått prisökningarna under hösten.

Samtidigt har vi en klimatdebatt och diskussioner om det orimliga i att slänga en stor del av den mat vi producerar.

Det har lett till att ett beteende som förr kunde upplevas som lite skämmigt och som utfördes halvt i lönndom – att köpa varor med kort datum – har gått från att vara fult till fint. Det signalerar att man tar ansvar för matsvinnet. 

undefined
Nisbeth Khunga: ”Från att ha handlat varje dag veckohandlar jag numera. Pasta, kött, allt har verkligen blivit dyrare. Jag anstränger mig mer för att leta låga priser och handlar därmed i flera olika affärer, så det går åt mer tid och arbete att mathandla nu.”

Vi ringde runt till några livsmedelsbutiker i Linköping för att höra hur kundernas vanor har förändrats. Sammantaget visar handlarnas bild av läget, att vi kunder har förändrat vårt köpbeteende ganska rejält under det gångna året. 

Går kampanjvaror extra bra?

– Så var det tills för någon månad sedan, men nu tycks ett lågt ordinarie pris vara viktigare. Många har bytt ut sina ordinarie märken och köper exempelvis vårt eget pastamärke hellre än exempelvis Barilla, säger Johan Vanselius, biträdande handlare på Ica Maxi i Tornby.

– De mer exotiska varorna bland frukt och grönt har fått ge vika för basgrejer som potatis, morötter, äpplen och bananer,

Butikschef Stefan Öhgren på City gross märker en "jättestor" skillnad i köpvanor.

– Extrapriser lockar mer än vanligt och människor unnar sig inte det lilla extra på samma sätt. Ändå verkar det som om många, mitt i misären, ändå prioriterar oxfilén till nyår. I övrigt har dock försäljningen av lite finare kött sjunkit.

– Vi märker också att efterfrågan på lokalt producerad mat har ökat kraftigt. Vilket ju är glädjande.

undefined
Thomas Eriksson, butikschef Hemköp i Ryd: ”Jag märker en större eftertänksamhet hos kunderna när de handlar. Efterfrågan på kort-datum-varor har ökat markant och det finaste köttet är svårsålt.”

Butikschef Thomas Eriksson på Hemköp i Ryd försöker skylta upp med bra svensk mat så långt det går.

– Det känns som om kunderna i högre utsträckning vill satsa på bra kvalitetsvaror nu, säger han.

Är de mer stressade när de handlar?

– Nej, tvärtom faktiskt, vilket förvånat mig. De tar längre tid på sig i butiken och verkar tänka till mer. Ska pengarna räcka får man vända på kronorna och då krävs eftertänksamhet.

Hans affär har länge jobbat aktivt mot matsvinnet och Stadsmissionen kommer och hämtar färsk mat och kolonialvaror en gång i veckan. Men man har även matsvinnsvaror på plats.

Även lite mindre butiker märker en stor förändring av kundvanorna.

– I slutet av sommaren tvärdog försäljningen av lyxmat på 14 dagar. Först av kräftor och sedan av oxfilé. Nu köper många falukorv på lördagen och det har jag inte varit med om tidigare. Det var snarare så att man kunde plocka undan den inför helgen, för ingen köpte den, säger Magnus Tillmar på Vretahallen i Berg.

undefined
Jennifer Åström: ”Jag handlar dels åt min 92-åriga mormor i Ryd, dels för Samhall i Motala där vi hjälper gamla att veckohandla. Förändringen är jättestor och många gamla har det riktigt tufft nu, pensionerna har ju inte höjts. Favoritvaror bland äldre är nyponsoppa, Lingongrova, fläskkorv, färdigmat och punschpraliner.”

Är åtgången på kort-datum-varorna större?

– Ja, men vi har jobbat länge med att minska matsvinnet. Vi har infört "svinnlådor" på frukt och grönt och de har blivit riktigt attraktiva. Grejerna där går åt och det känns bra för miljöns skull, säger Stefan Öhgren.

– Däremot har försäljningen av ekologiskt odlade frukter och grönsaker sjunkit väldigt mycket.

Johan Vanselius på Ica Maxi har samma bild.

– Fler köper absolut varor med kort datum. Vi märkte en stor förändring vid slutet av sommaren och som har hållit i sig. Det är ett beteende som gått från fult till fint.

Thomas Eriksson i Ryd instämmer. Här kan man köpa svinnpåsar med 500 gram vindruvor och fyra äpplen för en tia.

– Jag har till och med fått höra att vi har "för dåligt sortiment av dålig mat" . . . men vårt mål är naturligtvis att sälja varor till ordinarie pris.

undefined
Sven Nilsson: ”Jag kollar priserna online innan jag bestämmer mig för var jag ska handla. Så jäkla dyrt allt blivit! Men värre än maten är elen. Jag bor i ett stort hus på landet. Vi har stängt av rum och sänkt temperaturen med tre grader. Vi borde väl sälja, men det är svårt när man bott på samma gård i 82 år.”

Alla handlare vi talar med har gjort stora energibepraringar i butikerna under senare år. Bytt de öppna kyl- och frysdiskarna mot skåp med dörrar, infört sensorbelysning i sällan använda lokaler och timeravstängning av vissa kylar och upplysta medicinskåp under natten.

– Det är ju orimligt att hålla läsk kyld under nätterna, exempelvis, säger Stefan Öhgren.

Samtliga vi pratat med har en känsla av att snatterierna har ökat i takt med priserna. Det gäller både vid självscanning och öppen kassa. Hela branschen talar om detta, enligt flera handlare, men före en inventering finns inga säkra bevis på att det förhåller sig så.        

Så mycket dyrare mat

Maten har blivit 20 procent dyrare under 2022. Elen har ökat nästan 100 procent.

Det visar Konsumentverkets senaste beräkningar för hushållens kostnader.

I årets mätning hamnar matkostnaden för en vuxen på drygt 3 400 kronor. En familj med två vuxna och två barn (6-9 år respektive 10-13 år) behöver lägga nästan 10 700 kronor på mat per månad.

Matkostnaden räknas fram utifrån en fyraveckorsmatsedel som följer de nordiska näringsrekommendationerna och de svenska kostråden från Livsmedelsverket.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!