Så passar du in på nya jobbet

Ny på jobbet? Ja, då kan det vara idé att ligga lite lågt, kolla in arbetsplatsen och försöka fundera ut vad som "sitter i väggarna".

Att man första dan inte ska nypa chefen i rumpan eller börja flirta med henne eller honom, eller andra arbetskamrater för den delen, är nog självklart för de flesta. Man kanske inte heller ska komma uppklädd som till en kväll på krogen, eller för den delen en nobelfest första dan. Att gå ut hårt och förklara vilken stjärna företaget rekryterat i en själv, är förmodligen inte heller en framgångsrik väg till att bli en omtyckt och värdesatt medarbetare. Lika som det kan vara att alltid vara tyst och huka vid väggen.

En arbetsplats är nästan som ett litet samhälle i sig. Här finns - ofta outtalade - uppförandekoder, regler och förväntningar på arbetstagarna. Det som du rättade dej efter på din förra arbetsplats visade sig vara helt fel på den nya.

Första dagen fick du förvisso passerkort och inloggningsuppgifter. men var det någon som berättade för dej vilka värderingar som gäller på just den här arbetsplatsen eller vad som är viktigt att tänka på?

Nej, oftast inte, enligt Christer Eldh, etnolog vid Lunds universitet, som också har forskat i sociala koder på arbetsplatser. Det finns för lite av sådan viktig information på arbetsplatser i dag, tycker han.

- När det handlar om introduktion på jobbet finns mycket att göra, och mycket energi att spara.

På vissa arbetsplatser får en nyanställd kanske en mentor, men Christer Eldh är lite tveksam till om det räcker med en enda person.

Han konstaterar att begreppet mentor är relativt nytt och att man, innan det infördes, mera såg det som ett kollektivt ansvar att ta hand om en nyanställd kollega.

- Det var kanske lite mera av att här är er nya kollega ta hand om honom eller henne.

I dag arbetar vi på ett helt annat sätt än tidigare. Färre gör samma saker som fler gjorde förut. Arbetets karaktär har ändrats och alla förändringar går fortare. Då är det stor risk att det sociala samspelet mellan arbetstagarna tar stryk. Introduktionen som tidigare bara gick av sig själv gör inte det längre.

Det är då man ska se till att formalisera sättet att ta emot en nyanställd, tycker Christer Eldh.

Att saker "sitter i väggarna" handlar ofta om strukturen på en organisation - alltså den rådande ordningen.

Det är den som avgör hur vi är mot varandra och den är likadan oavsett vem som jobbar där. Förändras däremot sättet att organisera arbetet föds nya, både vanor och ovanor, har Christer Eldh sett i sin forskning.

Vad som kan vara en god eller dålig vana som sitter i väggarna är olika beroende på arbetsplats. En god vana kan ju vara att dela med sig av information till kollegerna eller alltid invitera kollegan att komma med och fika. En annan kan vara att ta undan efter sig i lunchrummet eller lämna tillbaka lånade arbetsredskap.

En ovana däremot kan vara att det på arbetsplatsen smugit sig in en rutin att inte bry sig om uppsatta regler eftersom de anses sinka jobbet. Handlar det om säkerhetsföreskrifter kan det vara direkt farligt för arbetsmiljön.

Men vad ska en nyanställd särskilt tänka på när man kommer till ett nytt jobb?

- Man måste framförallt förstå att man ingår i ett socialt sammanhang och förstå vad det innebär, säger Christer Eldh.

I det ingår att man ska visa sig lojal. Visa att man vill ställa upp på den gemenskap som finns på arbetsplatsen.

- Att komma in i gemenskapen är - nästan - lika viktigt som att kunna sitt jobb.

Som nyanställd tittar man på sin arbetsplats med en annan blick och ett annat perspektiv än de som redan jobbar där. Det kan vara nyttigt för just den organisationen. Men då gäller det att känna in hur - och när - det är läge att prata om det.

- Man ska visa att när jag säger detta om den här organisationen, gör jag det för jag är lojal mot er. Inte för att visa mig duktig på er bekostnad.

Det handlar om tajming och fingertoppskänsla.

Att fråga sina kamrater om hur det fungerar på just den här arbetsplatsen är också bra, enligt Christer Eldh.

Han tror att många är överdrivet rädda för att ställa frågor av rädsla för att uppfattas som en som inte kan jobbet.

- Det finns förstås en gräns för hur mycket en människa kan fråga, men den passeras sällan och mycket senare än vi själva tror, säger han.

Som kollega till en nyanställd gäller det också att vara hjälpsam, att ge råd och svara på frågor.

Enligt Christer Eld fungerar de flesta arbetsplatser så. Den där utstuderade elakheten eller ondskan som man kan se på film eller tv har inte han sett så mycket av i verkligheten.

- Vid något tillfälle har jag sett något practical joke, men då har det varit med hjärtat. Folk är inte så himla beräknande.

Christer Eldh har inte mätt vilka regler som orsakar störst konflikter. Men en vanlig konflikt som kan orsaka lätt infekterad stämning är den om vem som ska äta lunch med vem och var i lunchrummet man ska sitta.

Sätt dej på fel ställe och vips så betraktas du som en osedvanligt fräck typ.

Sociala koder uppstår så fort människor möts. Vissa har svårare än andra att känna in dem. Om man är en sådan som börjar på jobb men aldrig riktigt får det att funka, kan man ha anledning att fundera över några saker, tycker Christer Eldh.

För det första om man har rätt kompetens. Är det inte där skon klämmer kanske ett ärligt samtal med chefen kan vara lösningen. Förutsättningen är förstås att chefen vågar vara ärlig.

- Sådana chefer finns, och ett uppriktigt samtal med någon som talar om det verkliga skälet till varför exempelvis inte vikariatet blivit förlängt, kan vara till stor hjälp, säger han.

Måste det vara ett misslyckande att inte passa in?

- Nej, absolut inte. Finns det vanor man inte kan ställa upp på och känner att man som individ inte kan ändra på arbetsplatsen, då kan man inte fortsätta.

Handlar det om dåliga vanor är utgångsläget något bättre. Då har man i alla fall en chans att lyfta fram att läget inte är bra för någon. Men det gäller återigen att göra det med känsla för tajming.

Betydligt mera problematiskt är det om det handlar om värderingar eftersom det inte är kopplat till arbetsplatsens förmåga att agera eller prestera, enligt Christer Eldh.

Som exempel tar han arbetsplatser där man tar för givet att alla jobbar tills jobbet är klart, oavsett hur mycket klockan är och oavsett om man måste hämta barn på förskolan.

- Påpekar man sådant blir man förmodligen inte populär. Man får fråga sig om det är en ovana man kan göra något åt, eller inte.

Vad en arbetsgivare i sin tur verkligen borde fundera över är om arbetet är organiserat så att företaget har chans att få rätt personal. Risken finns att mycket kompetens går förlorad för att arbetet är organiserat så att inga småbarnsföräldrar kan ha det.

Att det finns sociala koder på alla arbetsplatser står utom allt tvivel. de ser bara lite olika ut. Visserligen har Christer Eldh i sin forskning inte tittat på vilka arbetsplatser som fungerar bäst. Men hans känsla är ändå att enkönade arbetsplatser har fler ovanor än tvåkönade och att kulturell och etnisk enhetlighet också kan vara en nackdel på en arbetsplats.

Ju fler man är med olika bakgrund desto bättre blir jobbet blir slutsatsen.

- När inte alla är lika, blir man mera tränad i vardagen att mötas, och att förstå att det finns fler sätt än ett att göra saker på.