Och omorganisationen från 21 separata länspoliser till en nationell myndighet är inte den enda utmaningen.
– Jag har följt debatten i Östergötland under hösten. Jag har förstått att det finns en oro bland människor över att polisen ska lämna lokalsamhället. Vår ambition är ju tvärtom, vi ska ju finnas där i större utsträckning, säger Robert Wallén.
Om oron för polislösa platser
Den gigantiska omorganisationen av Polismyndigheten har varit planerad i flera år men först hösten 2014 började kritik komma från en uppvaknad allmänhet, som uppfattat att polisen koncentreras till större städers kärnor och landsbygden lämnas polislös.
En av striderna stod i Kisa där nära sex tusen invånare i november utan framgång skrev under protestlistor för att hindra att ortens polisstation stängs.
Forskare och kändisar har stämt in i kritiken. Stefan Holgersson, polis och forskare vid Linköpings universitet, sa nyligen till Corren: ”Polisen kommer längre bort i stället för närmre medborgaren.” Professor Leif GW Persson kritiserade i senaste Veckans Brott i SVT att invånare i småkommuner betalar samma skatt som andra men får sämre polisservice.
Nya polisområdeschefen Robert Wallén hävdar att östgötarna kommer att få se fler poliser. Av de cirka tusen poliser och civilanställda som arbetar i Östergötland ska femhundra jobba ”ute i lokalsamhället”, som han uttrycker det.
– Den mesta polisverksamheten ska bedrivas ute, inte på några kontor. Det kan vara i skolor, föreningslokaler, eller utefter vägarna. Vi ska vara där behovet av oss finns, säger Robert Wallén.
Wallén talar om de medborgarlöften som polisen ska teckna med invånare i orter och bostadsområden; människor får beskriva vad de vill att polisen ska prioritera. Och han låter övertygat hoppfull:
– Det finns idag en mycket hög kompetens inom polisen. Så bra som polisen är idag har den aldrig tidigare varit, säger han.
På frågan om polisen kommer att kunna leva upp till vad medborgarna vill ha, svarar Wallén att polisen kommer att uppfylla det man lovar.
– Det är vår styrka, vi är målinriktade. Men alla kommer aldrig att bli nöjda. Vi är som vården, behovet av oss kommer alltid att vara större än våra resurser.
Om kritiken i de egna leden
Också i ett annat avseende liknar polisen vården: Stora delar av personalstyrkan är välutbildad och ambitiös men söker andra jobb. Obekväma arbetstider, svag löneutveckling och risker förenade med arbetsuppgifterna får dem att lämna. Ett flertal poliser Corren talat med har bekymrat berättat om erfarna kollegor som tappar lusten och försvinner till säkerhets- och försäkringsbranscherna. Med dem försvinner stora kunskaper.
Robert Wallén tycker att det är bra med personalväxling. Han ser en vinst med att andra branscher får insikt om polisens arbete och en vinst för Polismyndigheten om folk omskolar sig till poliser.
Samtidigt säger han att nöjdheten hos medarbetare och chefer bör kunna bli större så att fler vill stanna.
– Och det handlar inte bara om pengar i plånboken utan också om delaktighet och att ha inflytande över sitt eget arbete.
Idag handlar en del av missnöjet i kåren om den pågående omorganisationen där medarbetare inte tror att polisen lyckas komma närmre medborgarna. Men stor del av kritiken går längre tillbaka.
Just Östergötland har flera gånger fått bottenbetyg när så kallade nöjd medarbetare-undersökningar genomförts bland personalen. Svagt ledarskap, för lite inflytande och bristande förtroende för högre chefer har visat sig i undersökningarna.
Polismyndigheten fram till omorganisationen kännetecknades av många chefsled, krångliga beslutsvägar och risk för att information försvann eller förvandlades på vägen, menar Robert Wallen. Det är tydligt att han tror att den nu pågående omorganisationen med färre chefsled råder bot på en del av medarbetarnas frustration.
– Vi ska trycka ut besluten så långt ut i organisationen som det går och delegera så långt vi kan. Cheferna längst ut ska få ett stort mandat att forma sin verksamhet så som de vill och jag ska göra vad jag kan för att underlätta för dem att jobba så, lovar han.
Om kriminella som byter taktik
Dagens samhälle är snabbt föränderligt och det gäller också kriminella personer. De byter allt snabbare brottsområden, metoder och konstellationer, och grovt organiserade kriminella personer tillhör allt oftare en gängmiljö. Det utmanar polisen.
I Östergötland fanns 2014, då Corren och Norrköpings Tidningar granskade kriminella nätverks fäste i Östergötland, elva kriminella gäng i länet. Vi beskrev hur de bland annat hotar vittnen och brottsoffer och utpressar näringsidkare.
I oktober 2014 kom en rapport från Rikskriminalpolisen som pekade ut 52 stadsdelar i Sverige, däribland Skäggetorp, Ryd och Berga i Linköping, där kriminella grupperingar har stor negativ på verkan på den lokala omgivningen och gör det svårt eller omöjligt för polisen att arbeta i områdena.
Vad ska du och din organisation göra för att vända den här utvecklingen?
– Vi måste vara långsiktiga och just lokala. Vi måste finnas där. Och vi ska helst hindra att ungdomar alls kommer in i kriminella kretsar, säger Robert Wallén.
Om länet med all slags kriminalitet
Vilken brottslighet plågar östgötarna mest och är polisens första prioritering? Den frågan vill Robert Wallén inte svara på. Eller, kanske – kan inte. Han säger att Östergötland har allt, dessvärre även då det gäller kriminalitet.
– Och det ställer stora krav på oss inom polisen, säger Robert Wallén.
Östergötland har storstäder med den kriminalitet som gärna frodas där, allt från bedrägerier och inbrott till kriminella grupperingar som vill utöka sin makt och rekrytera unga från segregerade bostadsområden. Det finns småorter, en landsbygd med ett stort vägnät som behöver övervakas, länet har flera framgångsrika idrottslag så att polisen behövs för att övervaka högriskmatcher och supporterbråk, och ett rikt nöjesliv med stora festivalarrangemang som Bråvalla i Norrköping.
En samordnad nationell polismyndighet ska borga för att polisen har samma arbetssätt i hela Sverige och att resurser som kriminalunderrättelse, tekniska metoder och insatsstyrkor bättre kan utnyttjas av hela myndigheten.
När Rikskriminalpolisens rapport om de 52 kriminellt påverkade bostadsområdena kom, sa östgötapolisens dåvarande biträdande operative chef Conny Dahl till Corren att rapporten kanske kunde sätta mer fokus på att även halvstora städer, inte bara Stockholm, Göteborg och Malmö, har stora problem med grov organiserad brottslighet.
Så, kan Östergötland gynnas av att ingå i en nationell polis?
– I vissa fall kan vi dra fördelar av att vara en nationell polis. Exempelvis kan vi få hjälp vid högriskmatcher som kräver stora resurser. Men vi ska ju också bidra till att hjälpa andra län.