Magnus Öhrman och Louise Ödlund inspekterar en så kallad "undercentral" och det ventilationsaggregat som finns där.
I förra veckan skrev vi om hur det rekordhöga elpriset smällt till ordentligt på elräkningen hos ett Rimforsapar. I vanliga fall är deras månadsräkning 3 000 kronor som högst – nu landade den på 13 528 kronor. Artikeln fick hundratals kommentarer på Facebook och många läsare berättade om sina egna chockräkningar.
Elpriset är utöver coronan denna vinters stora samtalsämne. Enligt Louise Ödlund, professor i energisystem vid Linköpings universitet, kan vi minska elnotan genom att dra ned på onödigt hög elanvändning.
– Om man tittar bakåt så har vi historiskt sett haft väldigt låga elpriser jämfört med andra länder. Vi har helt enkelt vant oss vid att ha billig el, och därför har vi byggt in oss i ett system där man inte behöver bry sig särskilt mycket om hur elen används.
Nu har tiden kommit för att ställa om, menar professor Ödlund, och hon behöver inte gå långt för att hitta boten för framtidens energiproblem. Man skulle faktiskt kunna säga att hon sitter på lösningen, eller kanske rättare sagt: i den.
Linköpings universitets lokaler ägs och förvaltas av statliga fastighetsbolaget Akademiska Hus, som äger fastigheter för 100 miljarder kronor i hela Sverige och satsar hårt på energibesparing. Magnus Öhrman är gruppchef för energi och teknik på Akademiska Hus och en av dem som lett ett arbete som har målet att minska inköpen av energi till hälften, mätt från år 2000 till år 2025.
– En av de viktigaste delarna i vårt arbete är att försöka minska vad vi kallar "bottenlasten". Det är alltså den energi som går åt hela tiden, även när inget pågår i huset. Och kan man minska den så sparar man förstås massor.
Magnus Öhrman visar ett diagram över elförbrukningen på campus. Effektuttaget når som högst upp till drygt 5 000 kilowatt under vardagarna. Men av dessa är 3 000 kilowatt bottenlast – en konstant åtgång, vardag och helg, dag och natt.
"Bottenlasten" är den helt övervägande delen av elåtgången.
Louise Ödlund menar att det kommer att vara av avgörande betydelse att analysera dessa "bottenlaster" om man vill komma åt energislöseriet:
– Man betalar elen som en klumpsumma, man vet inte hur mycket som går till belysning, hur mycket till ventilation... men när man får upp ögonen för det så tar man tag i det allra först. Men man vet inte om det.
Magnus Öhrman visar hur analysen går till. I en portal samlas fakta från olika mätpunkter, kurvor och diagram ritas och det går snabbt att få en överblick över vad det är som drar energi. Man ser också vilken typ av energi som använts – el, fjärrvärme och kyla, och trendpilar som visar utvecklingen.
Magnus Öhrman och Louise Ödlund i ett ställverk i källaren på Linköpings universitet.
Louise Ödlund gör tummen upp för Akademiska Hus arbete. Fler borde följa fastighetsbolagets exempel, anser hon.
Någon så detaljerad analys som den Magnus Öhrman har tillgång till kan inte vanliga konsumenter göra, men han menar att den enskilde ändå kan få skaplig koll.
– Är man intresserad kan man lära sig en hel del på de "Mina sidor" som de flesta elbolag har. Helt gratis. Sen får man göra det traditionella – gå ett varv och inspektera, gärna nattetid när man tror att man inte har något igång. Vad är det som låter? Vad är det som lyser? Man kan också köpa enkla elmätare som man sätter mellan sina apparater och vägguttaget. Med deras hjälp får man info om hur mycket som dras, de kan visa antingen watt eller kronor och ören om man föredrar det.