Syftet med de nya testerna är att se om körförmågan räcker trots bristande syn. Under Almedalsveckan håller Statens väg- och transportforskningsinstitut ett seminarium om de här frågorna. Forskarna får dagligen telefonsamtal från frustrerade privatpersoner som fått läkarbesked om att deras syn inte håller för bilkörning.
– De är oroliga och ledsna, en del är förbannade eftersom de upplever att de ser bra. Många talar om myndighetsövergrepp och har ett behov av att berätta om sina upplevelser, säger Björn Peters.
Men detta ligger utanför VTI:s roll i sammanget, som är att bidra med forskning för att underlätta bedömningen av personer med synbortfall. Till att börja med kommer VTI att testa personer med synfältsbortfall. På sikt är dock tanken att testen ska kunna utföras inom vården.
Det finns ett stort behov av kompletterade test för att bedöma om det finns grund för att ge dispens från gällande krav. Att förlora rätten att köra bil kan påverka hela livssituationen för många, även högt upp i åldrarna.
Dagens syntester görs kliniskt inom sjukvården. Man testar med hjälp av ljussignaler.
– De är på många sätt tillförlitliga när det gäller att bestämma omfattningen av en skada. Men det är svårt för patienterna att förstå vad resultaten betyder i praktiken. Hjärnan är otroligt anpassningsbar. Om man har ett bortfall så försöker hjärnan att kompensera för det. Man kan alltså tro att man har en utmärkt syn.
De testmetoder som nu utvecklas på VTI bygger på praktiska körningar i simulator. Till en början handlar det om tester i en av de avancerade simulatorerna på VTI, men syftet är att skala ner dem så att de kan användas på exempelvis sjukhus. Björn Peters beskriver vad som händer på skärmen:
– Här ser man hur föraren närmar sig korsningen, han ser personen som kommer från vänster, men missar en gående från höger. Och han kör till och med på fotgängaren!
Att kunna visa resultatet av de praktiska testerna får en pedagogisk funktion. Det är lättare för föraren att förstå att något inte stämmer med synen.
Cirka 40 000 personer får sitt körkort indraget varje år, av en rad olika skäl. Cirka 9 000 av dessa på grund av medicinska skäl. Vanliga orsaker kan vara en stroke, eller diabetes. Cirka 100 personer ansöker om dispens efter att körkortet dragits in varje år.
Möjligheten att få dispens har varit begränsad på grund av bristen på bra tester.
– Ett tag kunde man resa till VTI:s motsvarighet i Norge och testa sig. Men inte ens då var det säkert att Vägverket (Transportstyrelsen) godkände intyget.
De praktiska körtesterna kan antingen bekräfta de kliniska testerna, och då får man göra en ny bedömning av personens körduglighet. Eller så kan de ge en helt annan bild:
– Det är fullt möjligt att personer som är medvetna om sina synbrister faktiskt kan kompensera det med extra uppmärksamhet eller att man vrider mer på huvudet och kollar i de vinklar där man har en nedsättning. Det är också fullt möjligt med en överkompensation som gör att personen missar detaljer i delar av synfältet som är intakt, säger Jan Andersson, forskningschef.
De tester man nu skapar kan komma att ligga till grund för något större. Den långlivade diskussionen om människors körduglighet i hög ålder är mer aktuell nu än någonsin.
– Människor lever längre, och vill fortsätta att köra bil. Det är en mycket känslig fråga för många. Men i framtiden kan det kanske bli aktuellt begränsade körkort, man kan få en dispens med restriktioner att köra i ett visst område eller med specialanpassad teknik, tror Jan Andersson.