1. Vad gör ni för att stärka HBTQ-personers rättigheter?
2. Vilken är den viktigaste HBTQ-frågan inför valet?
Ann- Cathrine Hjerdt, (M)
1. Vi fortsätter kampen mot diskriminering, rasism, homofobi och liknande former av intolerans såväl i kommun som landsting och genom riksdagens lagstiftning. Genom möten direkt med elever i skolan har projektet "Det handlar om kärlek" lyft frågor om hedersvåld och hbtq-frågor utifrån Barnkonventionens rättighetsperspektiv. Skolhälsovården har en särskilt angelägen uppgift att fånga upp signaler om kränkning på grund av sexuell läggning.
2. Vi måste stärka unga hbtq-personer, som ofta mår sämre än andra unga. Därför är det viktigt att se över straffen för brott mot den personliga integriteten, med särskild fokus på hot och kränkningar på nätet som är oacceptabelt. Vi fortsätter också samverka lokalt med frivilligorganisationer som RFSL och myndigheter i arbetet för allas lika värde.
Andreas Ardenfors, (KD)
1. Vi vill värna om alla människors lika rättigheter och värde. Vi ser hela tiden kontinuerligt över våld och diskriminering, vilket är starkt ideologiskt hos oss. Jag sitter med i personalutskottet och där kollar vi hela tiden av hur alla mår, genom enkäter bland annat. Hbtq-gruppen ska inte utsättas för någon typ av våld, diskriminering eller kränkande uttalanden.
2. Säkerställa människans lika värde.
Elias Aguirre, (S)
1. På nationell nivå arbetar vi mycket med de här frågorna till exempel genom att personal inom sjukvård, skolhälsovården och socialtjänsten ska ha bättre kunskap i de här frågorna.
2. Det här med utbildningen, hos barn- och ungdomsmottagningar till exempel, och kunskapen i samhället. Vi vill att landstinget ska hbtq-certifieras, hur det ska gå till är svårt att svara på specifikt men exempelvis RFSL har utbildningar om det. Det handlar också mycket om ett erfarenhetsutbyte, det är viktigt att de som träffar hbtq-personer ofta ska ha en god kunskap om den problematik som kan finnas. Lagstiftningen behöver också ändras på en del ställen, vi vill se över om det kan ändras att man kan ha fler än två vårdnadshavare när man får barn och det är ju aktuellt i de här familjerna där man ofta är mer än två föräldrar. Vi vill också inkludera transpersoner i lagstiftningen kring hets mot folkgrupp.
Nils Hillerbrand, (MP)
1. Vi har motionerat i våras om att personal inom kommunen, som jobbar med dessa frågorna, ska få utbildas inom detta så att hbtq-personer ska få ett så bra och kompetent bemötande som möjligt.
2. All personal inom kommunal verksamhet ska vara hbtq-utbildad – från de som jobbar med små barn ända upp till äldreomsorgen. Genom hela livsresan ska det finnas personal som är kompetent, inte minst med bakgrund till psykisk ohälsa och detta tror vi är en otroligt viktig fråga. Vi vill också stärka asylrätten för hbtq-personer, vilket blir aktuellt i ett nationellt perspektiv.
Jonas Andersson, (SD)
1. Sverigedemokraterna anser att människors sexuella preferenser främst är en privat fråga, och det är därför inget vi fokuserar på som parti. Däremot är trakasserier och diskriminering mot människor på grund av deras sexuella läggning såklart oacceptabelt och något som ska bekämpas rättsligt.
2. Se ovanstående svar.
Rebecka Gabrielsson, (FP)
1. Hbtq-frågor ligger i våran ryggrad – man ska inte begränsas av sin sexuella läggning. Vi är tydliga med att man ska få vara som man vill och tar avstånd från mobbning och sådana saker. Vi pratar ofta om att personalen ska arbeta normkritiskt och då blir genuspedagoger, som vi vill satsa på, väldigt viktigt.
2. Vi har tre spår; genuspedagoger, mobbning och hbtq-kunskap där genuspedagoger redan från förskolan blir det viktigaste. Alla som möter elever i skolan ska ha hbtq-kunskap, det handlar om att vi vuxna ska visa vägen. Vi pratar mycket om hur unga mår och vi kan se att bland hbtq-personer är självmorden fler, och det är inte acceptabelt.
Muharrem Demirok, (C)
1. Vi stödjer till exempel RFSL och Regnbågsveckan i September. Den typen av stöd har vi också varit väldigt tydliga med att vi inte kommer backa på.
2. Nollltolerans mot diskriminering och nedsättande uttryck. Frågorna måste upp i skolor och förskolor – pedagoger, lärare och idrottsledare ska ha den kompetens som krävs när det gäller hbtq-frågor. Ord som till exempel "fjolla" får inte förekomma, och det är viktigt att personalen inom kommunen har kompetens och förståelse inom detta. Rasifierade ord skulle man aldrig använda, den kompetensen finns men när det gäller hbtq så behöver det stärkas. Regnbågsfamiljer ska känna sig välkomna och på landstingsnivå handlar det om rätten att adoptera och inseminera.
Jessica Holmqvist, (V)
1. Alla delar av samhället ska vara inkluderande och under Pride kommer vi att göra aktivtiteter på det temat. I vår dagliga verksamhet arbetar vi mycket med hbtq-certifiering för att människor inte ska känna sig illa behandlade på grund av sin sexuella läggning och vi tycker att välfärdssamhället måste arbeta betydligt mer med att följa den lagstiftning som finns.
2. Det är väldigt viktigt att vi börjar hbtq-certifiera våra skolor så att de kan hjälpa ungdomar att inte känna sig utsatta. Alla i den offentliga sektorn ska ha bra kompetens och ett gott bemötande. Målet är att alla ska känna sig trygga och våga leva ut sin sexuella läggning. Sedan skulle vi gärna vilja jobba med sambolagstiftningen så att den omfattar samkönade par på samma sätt som heterosexuella.
Anton Nordenfur, (PP)
1. Bristen på förståelse för hbtq-personer är fortfarande fruktansvärt hög, vilket bidrar till ett liv där många känner sig utanför samhället. Lärare, skolkuratorer och psykologer måste lära sig hantera även de som sticker utanför heteronormen, bland annat genom obligatorisk undervisning om homosexualitet och transsexualitet för de som arbetar inom psykiatrin.
2. En homosexuell person är flera gånger mer sannolik att försöka begå självmord än en heterosexuell – nästan hälften av alla transpersoner har försökt ta sitt liv. Det här är inte acceptabelt, och Piratpartiet kämpar istället för ett samhälle där alla känner sig välkomna oavsett sexuell läggning eller könsidentitet. Ungdomar som inte accepteras av sin familj måste känna att de har någon annanstans att söka sig till när hemmamiljön brister.
Marie Svensson, (F!)
1. Vi har en utgångspunkt ifrån ett normkritiskt perspektiv som innebär att vi vill frigöra oss från den heterosexuella normen som idag skapar exkludering och diskriminering av vissa grupper. Vi vill verka för att människor har frihet att bestämma över sin sexualitet och sina egna kroppar.
2. Utbildning för all personal som möter människor i olika delar av samhället; skolan och vården till exempel. Vi vill framför allt synliggöra transpersoners speciella utsatthet, de är exkluderade i många sammanhang och det är vanligt bland unga transpersoner att de har självmordstankar vilket vi verkligen måste ta på allvar. Till exempel får ibland inte transkvinnor komma in på kvinnojourer och det kan behövas en generell regel för det.