Anders Welander, lärare på Ekholmsskolan, var den som tog initiativ till projektet kring stadsdelen Djurgården.
I ett skåp, längs väggen i ett av högstadieskolans klassrum, finns mängder av modellbyggen. Här, under flera års tid, har niondeklassarna tagit sig an planeringen av den nya Linköpingsstadsdelen Djurgården – som ett stort avslutande projekt i teknikämnet. Bank, vårdcentral, skola och bostäder, allt ska finnas med. Målet är också självförsörjning – så långt det är möjligt.
– Om man tittar på innehållet i kursplanen så kan vi, med det här projektet, pricka av ganska många saker – nästan alla. Det blir som en slags sammanfattning av allt som man har gjort i teknikämnet under hela sin skoltid, säger läraren Anders Welander som, för nära tio år sedan, började att arbeta med projektet.
Karin Svensén, lärare ibland annat matte och teknik, har i dag ansvaret.
– Att utgå ifrån något som finns i elevernas närmiljö gör det tydligt för dem att politikernas val har betydelse. På det här sättet får vi dem också att tänka till, börja att fundera över samhällsplaneringen, och i framtiden kommer vi att behöva människor som kan planera smarta och hållbara samhällen, säger hon.
Karin Svensén är lärare på Ekholmsskolan. "Det här projektet går att anpassa så mycket efter elevernas förutsättningar", säger hon.
Vissa av skolans elever har precis påbörjat kursen – andra är redan färdiga. Clara Griph, som går i klass 9E, har tillsammans med sin arbetsgrupp planerat ett Djurgården utan biltrafik och med en parkeringsplats under jord.
– I vår stadsdel får endast kollektivtrafiken åka, vi har broar istället för övergångsställen och vi har en stor cykeluthyrning. Alla hustak har också solpaneler, säger Clara Griph när hon visar upp sitt modellbygge.
Visst hade en stadsdel helt utan biltrafik varit ganska kontroversiellt i dag?
– Ja, men jag tror att det hade fungerat. Nu finns det ju mycket elcyklar och så.
Här är en modell av den nya stadsdelen Djurgården, utan biltrafik och med broar istället för övergångsställen.
Hade du själv velat bo i en sån stadsdel?
– Ja, varför inte. I framtiden tror jag att det kommer att bli mer accepterat. Då är det nog lite mer självklart att man inte alltid behöver bilen, säger Clara Griph.
Tankar har funnits på att bjuda in kommunens stadsarkitekter till skolan.
– Främst för att de skulle komma hit och berätta lite, säger Anders Welander.
Wilma Wüthrich, Julia Linderoth och Elin Franzén tycker att de flesta nybyggen borde ha solceller på sina tak. "I det här projektet lär vi oss mycket om hur ett samhälle fungerar och vad som behövs för att det ska göra det", förklarar Elin.
Men har ni någon tanke på att dela med er av alla idéer?
– Det kan vi ju göra om vi vill förstås.
Karin Svensén fortsätter:
– Det svåra kan vara att få ihop visionerna med verkligheten men allt kanske inte är realistiskt i dag men som kanske är det i framtiden.
Linnéa Bauman och Linnea Gustafsson är några av de högstadieelever som precis har påbörjat projektet. Här ritar de en skiss över hur stadsdelen ska se ut.