Så ska du bekämpa invasiva växter i sin trädgård

Invasiva växter skadar ekosystemet och hotar vår biologiska mångfald. Men okunskapen bland allmänheten är stor. Vilket ansvar har man egentligen som privatperson?

Jättebalsaminen kan bli 2,5 meter hög. Dess frukter spricker upp och slungar ut fröna när de är mogna vilket bidrar till artens höga spridningsförmåga.

Jättebalsaminen kan bli 2,5 meter hög. Dess frukter spricker upp och slungar ut fröna när de är mogna vilket bidrar till artens höga spridningsförmåga.

Foto: Naturvårdsverket

Linköping2022-05-21 14:00

Flera av de invasiva arterna är från början inplanterade trädgårdsväxter som spridit sig i naturen och konkurrerar ut befintlig växtlighet. Det gäller exempelvis jätteloka och jättebalsamin, som även finns med på EU:s lista över växter som det är förbjudet att importera, sälja, byta, odla, transportera, använda och hålla levande exemplar av dessa arter.

– Ja, om du har sådana växter på din tomt är du faktiskt ansvarig för att bekämpa dem, säger Magnus Hammar, miljöingenjör på Tekniska verken.

Det är ju där – på Tekniska verkens återvinningscentraler – som resterna av de invasiva växter förhoppningsvis hamnar.

– Vi är avfallsmottagare så därför det viktigt för oss att vi tar hand om det på rätt sätt, men också att informera våra kunder.

För att motverka spridning ska växtdelar från invasiva arter absolut inte komposteras eller sorteras som trädgårdsavfall. I stället ska de försiktigt packas ner i dubbla tätt förslutna säckar och lämnas som brännbart avfall på en bemannad återvinningscentral.

– Där tas de om hand, bränns och förvandlas till fjärrvärme och el på Gärstadverket, förklarar Magnus Hammar.

En annan invasiv art som orsakar stora problem är parkslide.

– Den är lite som en alien. Extremt spridningsbenägen. Om man försöker gräva upp den blir den stressad och sprider sig ännu mer. Så den ska man vara väldigt försiktig med.

Mer info om hantering av invasiva växter finns på tekniskaverken.se. 

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!