Stridsklubbans väg till Linköping

Så länge det ryska anfallskriget i Ukraina fortsätter kommer måndagsmöten för att manifestera för Ukrainas självständighet hållas på Stora torget.

På Linköpings bibliotek finns en ukrainsk nationalklenod, frihetshjälten Ivan Mazepas (1639–1709) putschan. Det är ceremoniell stridsklubba prydd med reliefornering i inhamrat silver och guld.

På Linköpings bibliotek finns en ukrainsk nationalklenod, frihetshjälten Ivan Mazepas (1639–1709) putschan. Det är ceremoniell stridsklubba prydd med reliefornering i inhamrat silver och guld.

Foto: Göran Billeson/Linköpings stadsbibliotek

Linköping2022-03-12 10:00

Vår stad

I Kuriosakabinettet i Linköpings bibliotek finns ett föremål av stort symbolvärde för Ukraina. Det är en putschan som såväl enligt traditionen som den ukrainske forskaren Yurii Savchyk har tillhört den ukrainske frihetshjälten och kosackledaren Ivan Mazepa (1639–1709). 

Kosackernas ledare kallades hetman och hade en putschan, även kallad bulavan, som tecken på sin värdighet. Mazepas putschan är en ceremoniell stridsklubba av järn. Den är prydd med reliefornering i inhamrat silver och guld. 

Mazepa har blivit något av en symbol för kampen för ett självständigt Ukraina. Hans betydelse i dagens Ukraina återspeglas inte bara i det 1993 grundade Hetmansmuseet utan även i en utomhusutställning som åtminstone fram till den ryska invasionen fanns strax invid Maidan – Självständighetstorget – i hjärtat av Kiev. I den sydöstra delen av Kievs stadskärna finns vidare en i fredstid mycket trafikerad gata som bär Mazepas namn. Lägg därtill att hans porträtt finns på tio-hryvniasedlarna.

Centrala och östra Ukraina kom från 1654 att lyda under den ryske tsaren. När tsar Peter I i början av 1700-talet stärkte centralmaktens inflytande över Ukraina vände sig Mazepa mot rysk överhöghet. Detta medförde att Mazepa och hans kosacksoldater, i hopp om att kunna skapa ett självständigt Ukraina, lierade sig med Karl XII. Drömmen om ett fritt Ukraina slogs sönder genom förlusten vid Poltava 1709. Mazepa blev då tvungen att fly. Han kom att följa den svenske kungen till Bender. 

Mazepa avled redan efter ett par månader i Bender. Hans efterträdare som hetman, Filip Orlik, följde sedermera den svenske kungen till Sverige. Orlik hamnade småningom i Kristianstad. Där skall han enligt traditionen ha pantsatt putschan, men aldrig hämtat ut den. 

Hur den sedan hamnade i dåvarande konsistorienotarien, sedermera lektorn vid Linköpings gymnasium, Samuel Gustaf Harlingssons (1740–1810) ägo har inte kunnat klarläggas. Dock vet vi att Harlingsson skänkte putschan till Stiftsbiblioteket 1784. 

Ivan Mazepa var utbildad såväl i Kiev som Warszawa. Han var i början av 1660-talet knuten till den polske kungen Johan Kasimirs hov. Efter det att Mazepa 1663 återvänt till Ukraina byggde han upp en betydande förmögenhet. Han kom att bekosta uppförandet av en rad kyrkor och kloster i Ukraina.

Mazepas putschan var 2008 utlånad till en av kung Carl Gustaf invigd utställning på Nationalhistoriska museet i Kiev. 

Tack Oleksand Bondarenko, Hetmanmuseet, Kiev och Mathias von Wachenfeldt

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!