Så gick det för katterna

Framtiden för de åtta katter, som omhändertogs efter att ett par vräkts från sin lägenhet i Linköping, ser ljus ut.

Arkivbild. Katten har inget med artikeln att göra.

Arkivbild. Katten har inget med artikeln att göra.

Foto: Hasse Holmberg/TT

Linköping2016-08-05 19:30

Videon är inte längre tillgänglig

Det var i juli som ett par vräktes från sin lägenhet i centrala Linköping och nio katter omhändertogs. Föreningen 9 Liv Östergötland tog sig an dem och förutom en hona, som var i för dåligt skick och därför var tvungen att avlivas, kunde katterna omplaceras till så kallade stödhem. Där har de fått äta upp sig de senaste veckorna och troligtvis kommer de att bli kvar där.

– I regel brukar det vara så att stödhemmen ofta faller för katterna som de tar hand om och sedan låter de dem stanna, säger Ann-Britt Leo, en av eldsjälarna bakom Föreningen 9 Liv Östergötland.

Föreningen jobbar aktivt med att värna om länets hemlösa och behövande katter. Att de får ta hand om ett fall likt det i juli, där det handlar om ett större antal katter, är dock inte särskilt vanligt.

– Visst förekommer det att vi stöter på många katter på ett ställe, men oftast inte på samma dag. I det här fallet var det mer akut, säger Ann-Britt Leo.

Oftast då föreningen stöter på så kallade kattkolonier plockar de in några katter i taget. Ett exempel på det är ett fall som föreningen arbetat med i ett år utanför Norrköping.

– Igår tog jag in den hundrade katten därifrån, säger Ann-Britt Leo.

Då katterna i Linköping hittades hade de varken mat eller vatten och var magra. De hade även kala fläckar där pälsen saknades. Ann-Britt menar dock att katterna mår relativt bra i dag.

– Nackdelen var att vi först trodde att de hade en svampinfektion. Vi har inte fått svar på det än, men de mår bättre och veterinären säger att om vi inte fått något svar än är det en bra sak. Vi hoppas att det inte var svamp utan att det var något annat, säger Ann-Britt.

Det jobb som föreningen lägger ner är helt ideellt, detta gör att kostnaderna för att vaccinera, kastrera, id-märka och vårda katterna måste komma från andra håll. Förra året hade de en veterinärkostnad på uppemot 400 000 kronor, något som föreningen klarar tack vare stödet från medlemmar och andra som vill bidra.

– Eftersom vi inte får ett öre från någon av de kommuner som vi jobbar med handlar det om penninggåvor från andra. Det är jättefint att andra väljer att bidra, säger Ann-Britt.

I dagsläget har föreningen brist på platser för nya katter och har därför utfärdat ett intagsstopp. Föreningen uppmanar dock till att fortsätta höra av sig till dem om katter som behöver hjälp. De uppmärksammar även att det fortfarande finns behov av bidrag och hjälp. Trots stoppet kommer de att kunna hjälpa till med kattmammor som fått ungar och skadade katter.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om