"Elen har länge setts som en fri resurs i Sverige. Den har inte varit klimatbelastad, eftersom vi så länge har använt vår egen svenska el, och den har varit billig" säger Louise Ödlund.
Måndagsintervjun
När vetenskapssajten Our world in data tidigare i år publicerade 2021 års siffror för elkonsumtionen i världen var det ännu en gång dyster läsning för oss svenskar. Sverige har legat högt där i många år och nu är det bara Island, Norge och Bahrain som förbrukar mer el per invånare. Sveriges 17,038 kilowattimmar per invånare är en ökning med fyra procent.
– Det är detta, hur vi använder elen, som vi borde tala mer om, men i stället fastnar vi oftast i diskussioner kring hur elen produceras. Vi behöver diskutera hur den kan användas smartare, säger Louise Ödlund, som är prefekt, det vill säga chef, på institutionen för ekonomisk och industriell utveckling på Liu och sedan 2015 professor i energisystem.
Louise tar inte gärna ordet slöseri i sin mun, som sakkunnig talar hon hellre om tomgångskörning, vilket är när el används utan att den egentligen behövs. Till exempel när en idrottsplats står upplyst trots att den är tom på folk eller när ett kontor lyser utan att någon är där.
– Vi har tittat mycket på små- och medelstora industriers tomgångskörning. Den finns också i hemmen. Man säger att 30 procent av hushållens elkonsumtion är apparater på stand-by och liknande. Att sluta med allt som man kan stänga av utan att det påverkar något är den billigaste effektiviseringen att börja med.
Varför är tomgångskörningen så hög som 30 procent?
– För att vi har system där vi inte ser den. Om vi såg framför oss hur stor del av elkonsumtionen som var tomgång så skulle vi nog sluta med den. I stället har vi ett system där vi betalar vår energi i klumpsummor.
Hur mycket påverkar elpriset vår konsumtion?
– Mycket. När vi nu får ett högre elpris så driver det effektivisering både hos företag och privatpersoner. Då gäller det att använda styrmedel som styr rätt.
Louise Ödlund menar att det nya elprisstödet som regeringen beslutade om i vintras slår helt fel.
– Att du får ersättning ju mer el du använder...det är en tankevurpa som styr 180 grader fel. Jag har all respekt för att det höga elpriset har påverkat många människor, men jag hade hellre sett ett styrmedel som hjälper oss att konvertera bort dem som sitter med direktverkande el. Vi har ju fortfarande mycket direktverkande el i Sverige, då skulle det hjälpa med ett stöd som gör det lönsamt att bygga bort det. Det kostar en del att gå över till berg- eller fjärrvärme. Med det här stödet så finns risken att man rättfärdigar en hög elanvändning.
"Att du får ersättning ju mer el du använder...det är en tankevurpa som styr 180 grader fel" säger Louise Ödlund.
Vad behöver mer göras för att få oss att konsumera mindre el?
– Jag är maskiningenjör i botten och kan säga att tekniken är det lätta i det här. Det är att få människor att ändra beteende som är det svåra. En lösning är att bygga in det i system så det är lätt att göra rätt. Idag är det jättesvårt för en privatperson att veta vad som är rätt.
Tänker du elmätare vid varje uttag och maskin i hemmet och industrier?
– Ja, synliggör man vart elen tar vägen så påverkar det ofta konsumtionen. Gör man en energikartläggning på en industri så ser man hur mycket el som går till exempelvis ventilation, belysning och tomgång.
Är du bra själv på att stänga av lampor och apparater?
– Man blir lite nördig. Det finns säkert mer jag kan göra, men självklart tänker jag på det. Som i mataffären, där de lyser upp lokalen trots att den har massor av fönster och där många frysboxar saknar lock.
"Det är att få människor att ändra beteende som är det svåra" säger Louise Ödlund om den höga svenska elkonsumtionen.
Beror vår höga elkonsumtion också på att vi har fått det så bra så vi inte har behövt tänka på elkostnader?
– Ja, absolut. Elen har länge setts som en fri resurs i Sverige. Den har inte varit klimatbelastad, eftersom vi så länge har använt vår egen svenska el, och den har varit billig. Men nu är vi en del av den europeiska elmarknaden. Vi köper och säljer el över gränserna så den el vi använder är inte samma el som vi producerar i Sverige. Ungefär 30 procent av elen på den europeiska elmarknaden är fossilbaserad.
Vad tycker du om den europeiska elmarknaden?
– Den är bra. Klimatet är en global angelägenhet. Vi måste ha en gemensam målbild och vi måste jobba med den gemensamt. Där är den svenska elproduktionen ett viktigt bidrag till den europeiska elmarknaden i ett klimatperspektiv.
Kommer vi att få leva med de här topparna i elpriserna framöver?
– Ja, så länge vi har kvar de fossila inslagen i den europeiska elmixen så är risken överhängande. Det är svårt att sia om hur länge, säger Louise Ödlund.