Vi intervjuar Torbjörn Kronander via video, coronatider som det är, när han berättar hur en ny form av kriminalitet blivit en del av Sectras verklighet. Runt om i världen tar sig kriminella nätverk in i sjukhusens it-system och när de gjort det så kräver de pengar av sjukhusen för att inte stänga av all medicinsk teknik.
– Många sjukhus i USA har ett färdigt bitcoinkonto (digital valuta) för att kunna betala direkt om de får ett ransomware (utpressningsprogram) mot sig, säger han.
Intervjun kommer att handla om pandemin: "det här är inte en särskilt allvarlig pandemi", digitaliseringen: "resandet kommer gå ner", Sveriges beredskap: "tre regeringar i rad har monterat ner allt vi hade", och betydelsen av att behålla, och göra sig av med, rätt personal i svåra tider: "man måste ta den extra kostnaden".
Sectra har sedan grundandet 1978 utvecklats till en av Östergötlands största framgångssagor någonsin. Med ungefär 700 anställda i ett 60-tal länder omsatte företaget senaste räkenskapsåret 1,4 miljarder kronor och genererade en vinst på 235,5 miljoner kronor.
Företagets bildteknik, som cirka 2 000 sjukhus världen över använder, står för 85 procent av omsättningen och den avlyssningssäkra kommunikationen, som används av flera regeringar, militärer och ambassadörer, står för 10-15 procent.
Vi återkommer till hur det kommer sig att företaget har två så skiftande verksamheter och hur de tillsammans blivit ett verktyg mot den organiserade brottsligheten.
Först coronakrisen, hur påverkar den er på Sectra?
– Både upp och ner. Ett problem är att mycket blir fördröjt. Två stora mässor har blivit inställda, där skulle vi ha träffat nya kunder. Men vi har ändå stora delar återkommande intäkter, sjukhusen betalar för att använda vår teknik. Det påverkas inte alls av corona. På säkerhetssidan har vi sett en ökad efterfrågan i och med att människor med känsliga jobb vill vara avlyssningssäkrade när de sitter hemma och jobbar, säger Torbjörn Kronander.
Och hur påverkas ni på längre sikt?
– Då kan vi bli mer påverkade. Sjukvården i USA till exempel har fått ett enormt tapp i detta. Så där kan det bli investeringstorka på lång sikt. Men det vet vi inte än, det kan också bli tvärtom, att efterfrågan ökar när alla lärt sig jobba hemifrån.
Vad beror det tappet på?
– Att man stängt ner all elektiv (planerad) sjukvård i nästan hela USA, samtidigt som man lagt upp en jätteberedskap för covid-19-patienter. Men covid-19 och akutvård får inte sjukhusen lika mycket betalt för. Det är med den planerade vården de tjänar sina pengar, ofta då genom människor med lite mer pengar. Detta påverkas också av den stigande arbetslösheten i USA när många förlorar sin sjukförsäkring. Det betyder inte att de inte får vård, som många tror i Sverige, akutvård får de ändå, men vård som till exempel en ny höftprotes är det svårare att få om du inte har sjukförsäkring.
Hur tycker du att Sverige som land har hanterat coronakrisen?
– Bra. Man ska inse att ingen vet. Det finns så många tyckare på Facebook, helt plötsligt är alla superexperter på epidemiologi. Man blir ledsen av att läsa det. Jag tror mig inte veta, även om jag kanske vet mer om medicin än många. Just nu när jag ser effekterna i andra länder, framför allt på samhällsekonomin, så är jag inte missnöjd med hur det sköts här i Sverige. Ingen vet vad som är bäst förrän om 1-2 år, då ser vi hur många som dött totalt.
Vad tänker du om samhällseffekterna i länder som stängt ner helt?
– Robert Bergqvist, SEB:s chefsekonom som är en av de bästa ekonomer jag känner till, har jämfört konsumtionen i olika länder. I Sverige har vi en påverkan på ungefär minus 28 procent den senaste månaden. Medan Norge har minus 55 och Finland minus 70. Det är ju en enorm påverkan. Det här kommer att ta många år att ta sig tillbaka från.
Vad tycker du är samhällets främsta lärdom av den här krisen?
– Vi ska inse att det här inte är en särskilt allvarlig pandemi. Vi har haussat upp den för att vi är ovana vid pandemier. I mänsklighetens historia är det här en liten vindfläkt. Spanska sjukan (1918-1920) dödade mellan 50 och 100 miljoner människor av jordens befolkning som då var ungefär två miljarder.
– Jag hoppas att man lärt sig att bygga upp ett beredskapslager. När jag var ung fanns det ett stort potatisförråd nånstans och ett tiotal gamla hemvärnsgubbar som var avdelade att fördela potatisarna till befolkningen om något skulle hända. Det där har monterats ner. Tre regeringar i rad har monterat ner allt vi hade, de har eldat upp skyddsmasker. Det är otroligt illa gjort. Jag hoppas att de byggs upp nu. Några med mat, några med reservdelar till kritisk industri och några med sjukvårdsutrustning.
Tror du att vi människor kommer att bete oss annorlunda efter detta?
– Kanske handskakandet kommer att minska. Vi har infört på Sectra att vi inte skakar hand längre. Egentligen är det ju en märklig sak att byta bakterier med varandra på det sättet. En läkare jag talade med var inte lika säker, han menade att vi blir vaccinerade av handskakandet. Varje gång vi skakar hand så får vi över några bakterier som utvecklar immunförsvaret.
Tror du att pandemin ger digitaliseringen en skjuts?
– Ja, det är jag övertygad om. Vi sitter här i videosamtal och jag sitter idag 3-4 timmar om dagen i videomöten. Häromdagen hade jag ett möte där en av oss satt i Melbourne, en norr om New York, en i Dublin och två här i Linköping. Den enda som var i normal dagstid var han som satt i USA, men det funkade. Där tror jag det blir en permanent förändring, med fler såna möten och mindre resande.
Sectra grundades 1978 av Liu-professorn Ingemar Ingemarsson och hans dåvarande doktorander Viiveke Fåk, Rolf Blom och Robert Forchheimer. Ingemarsson, Fåk och Forchheimer är idag, tillsammans med styrelseordföranden Jan-Olof Brüer och Torbjörn Kronander, de största ägarna av bolaget, men ingen av dem har mer än tio procents aktieinnehav. Brüer var i många år koncernchef i bolaget, en roll där han efterträddes av Kronander för åtta år sedan.
De senaste åren har Sectra slagit igenom stort i USA och där tagit hem flera prestigefyllda sjukhusavtal.
– Hälften av världens medicintekniska marknad är i USA och vi har väldigt nöjda kunder där. Ska man vara stor i medicinsk teknik så måste man vara stor i USA. Vi har vuxit jämt hela tiden, inte haft något år med en spektakulär ökning. Mycket gnet under lång tid. Däremot har vi ju haft ett par markanta nedgångar.
Vad var nyckeln för att återhämta sig från nedgångarna?
– Vi jobbade ju ihop med Philips i många år, som sålde våra grejer över hela världen, och när de valde att köpa en konkurrent så tappade vi väldigt mycket ganska snabbt. Då gällde det att vara snabb. Vi tvingades skära ner personalen med 40 personer. Det var fruktansvärt att säga upp sina kompisar, men det blir inte mindre smärtsamt för att du inte tar tag i det. Agera inte i panik, tänk efter noga, men agera snabbt.
Jag har hört dig tala om vikten av att behålla rätt personal, hur gör man det på bästa sätt?
– Las (Lagen om anställningsskydd) är ju inte tvingande på så sätt att man inte kan komma överens med en anställd genom att kompensera ekonomiskt. Man kan inte kicka ut folk utan uppsägningstid i Sverige och det är bra. Men man kan inte bli sittande med ett bolag med bara 60-åringar. Du måste ha en spridning i ålderspyramiden, speciellt när du jobbar med it. Sättet man gör det på i Sverige är genom frivillighet. Den extra kostnaden måste man ta.
Beskriv era kärnprodukter.
– Det är egentligen två områden. Krypteringssystem med högsta nationella säkerhetsklass. Vi levererar krypto-mobiltelefoner för regeringar, militär, försvar och ambassader, som de använder när de talar om sånt som inte får komma ut på 50 eller 70 år. Det är den högsta säkerhetsklasserna, att ingen ska kunna kryptera det på 50-70 år. Där är Sverige och Nederländerna de största kunderna, men vi säljer också till EU och Nato.
– Medicinsidan, som Marie Ekström Trägårdh idag är chef för, kom in på 90-talet när jag började och den är idag vår överlägset största del. Den största produkten är de it-system som hanterar bilder på sjukhus. Från början var det bara röntgenbilder, men idag gör vi även patologi (läran om sjukdomar och hur de diagnostiseras). Det är lite kul att Linköping hade en av världens första avdelningar för digitala mikroskopibilder. Och Linköping är fortfarande ledande i världen.
Torbjörn Kronander berättar också att Sectra utvecklat ett par nya, mindre verksamhetsområden.
– Dels ett verktyg för planering av ortopediska operationer, dels ett för medicinsk undervisning, där studenter skär i patienter virtuellt i stället för i lik som läkarstudenter gjort i tusen år. Det ger andra möjligheter att lära sig varianter av anatomi. Skär man sönder en riktig människa så lär man sig bara den kroppen och vi är ju lika olika på insidan som på utsidan. Även på det området är Linköping helt världsledande. Vi gjorde de första virtuella operationerna för tio år sedan, mycket i samarbete med CMIV i Linköping (Center for Medical Science and Visualization) och Visualiseringscenter C i Norrköping där Anders Persson respektive Anders Ynnerman var mycket delaktiga.
Hur kommer det sig att ni har så skiftande verksamheter, som kryptering och sjukvårdsbildsystem?
– Det råkade bli så. Sectra gjorde från början kryptering. Sectra står för secure transmission (säker överföring). Sen kom jag in, efter att jag hade disputerat 1989-1990, och jag visste att jag ville jobba med medicinsk teknik. Det är enda anledningen till att jag kom till Linköping. Jag är uppvuxen på Gotland och valde mellan att bli läkare också, men datorer var så himla kul. Jag var doktorand på Ingemar Ingemarssons institution, där grundarna till Sectra var, och hade doktorerat på ren teknik och matte men ville tillbaka till medicinsk teknik.
Finns det nånting som knyter samman verksamheterna?
– Signalbehandlingen var gemensam, datakompressionen och krypteringen har samma matematik i botten. De senaste 4-5 åren har vi fått många fler synergier när medicin har blivit ett primärt mål för organiserad brottslighet. Om du får ett ransomware (utpressningsprogram) mot ett sjukhus så dör patienterna. Alla medicintekniska apparater som bygger på datorer kan sluta att fungera. Gissa vilka som har förstått det, jo nätbrottslingarna förstås. Så sjukhusen har blivit ett primärt mål för organiserad nätbrottslighet. Många sjukhus i USA har ett färdigt bitcoinkonto (digital valuta) för att kunna betala direkt om de får ett ransomware. Så helt plötsligt är datasäkerheten en väldigt viktig bit även när vi gör medicinsk it.
Ni är stora i USA, men hur ser det ut i övriga världen?
– Vi har valt att vara ganska stora i ett fåtal länder i stället för halvstora i jättemånga länder. Vi har en omsättning som är mindre än konkurrenternas marknadsföringsbudget så vi måste slåss på andra sätt. Då är kundnöjdhet och väldigt bra anställda ett bra sätt för oss. Kundnöjdheten är en uthållig konkurrensfördel och den kommer av att man har bra anställda och en bra kultur.
– Nu har vi haft nöjdast kunder i USA sju år i rad (utmärkelsen ”Best in KLAS” för högst kundnöjdhet i USA avseende it-lösningar för hantering och arkivering av radiologibilder). Vi har vunnit väldigt viktiga kontrakt, som exempelvis University of Pennsylvania och Stanford i Kalifornien.
Flera gånger under intervjun betonar Kronander medarbetarnas betydelse för Sectras framgångar.
Hur trivs Sectra i Linköping?
– Bra, men det har varit ännu bättre. Jag gillade Lena Micko (S) och Paul Lindvall (M). De hade inställningen, visst vi bråkar och konkurrerar, men nu är det Linköping vi jobbar för båda två. Det har blivit lite mer kantigt i det politiska styret de senaste åren. De verkar inte lika överens.
Torbjörn Kronander säger att en fortsatt satsning på Linköpings flygplats i Linköping är ett villkor för att företaget ska bli kvar här. Och tidigare i år, på Näringslivsdagen i Linköping, sa han i ett föredrag att kommunen behöver bättre skolor. "Akademiker som vi vill rekrytera måste ha bra skolor till sina barn, det kan inte vara skolor där man delar ut hörselskydd till eleverna i stället för att säga till de som bråkar att hålla käften" sa han då.
– Men i stort är det bra här i Linköping. Kommunen lyssnar och vi kan få till möten när vi behöver. Så vi har inga planer att flytta så länge vi inte tvingas till det.