Här möter Elias Aguirre (S) och Kristina Edlund (S) demonstrerande barn utanför stadshuset. "De risker som anges i barnkonsekvensanalysen kopplade till om ett beslut inte fattas enligt förslag är att det skulle kunna leda till personalflykt från de enheter som är aktuella för
avveckling om beslutet drar ut på tiden. Detta skulle i förlängningen påverka barn och elever
på dessa enheter negativt", skriver Elias Aguirre i yttrandet.
Närmare 50 personer överklagade barn- och ungdomsnämndens (bun) beslut om att lägga ned fyra grundskolor och elva förskolor i Linköping. Lagligheten bakom beslutet har ifrågasatts, så även beslutsunderlaget. Sedan dess har kommunen haft möjlighet att, genom ett yttrande, svara på kritiken och argumentera för sin sak. På tisdagen (18 april) lämnades ett svar – som i praktiken kommer från S+M-styret. Alla övriga ordinarie ledamöter i bun, från Miljöpartiet, Linköpingslistan, Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna och Centern, valde att genom reservationer eller protokollsanteckningar ta avstånd från yttrandet.
– Vi anser att det visst finns relevans och lagutrymme att lyfta frågan till högre organ med tanke på beslutets omfattning. Vi anser också att processen runt detta ärende kunde ha skötts mer inkluderande och strukturerat för att förankra beslutet hos opposition och medborgare, skriver ledamoten Linda Hagman (MP).
Flera oppositionspartier tyckte att yttrandet inte borde göras av bun.
– I kommunallagen framgår det att kommunstyrelsen ska avge yttrande till förvaltningsrätten. Kommunens reglemente anger att nämnd enbart får avge yttranden som "faller inom dess ansvarsområde". När oklarhet i processfrågan råder är det kommunallagen som har företräde, skriver Gunnel Mård (LL), Annika Lejon (KD) och Sami Scharin (SD).
I korta drag säger S+M-styret följande i yttrandet:
- att barn- och ungdomsnämnden är rätt instans för det överklagade beslutet då skolnedläggningarna faller inom nämndens ansvarsområde,
- att skolnedläggningarna inte är ett beslut av principiell beskaffenhet eller större vikt,
- att beslutet har beretts på ett korrekt sätt och har ett tillräckligt underlag,
- att barnens bästa har beaktats i beslutsprocessen samt att barnens rätt att bli hörda har säkerställts.
– Vad gäller frågan om beslutens beskaffenhet kan konstateras att besluten påverkar en mindre del av kommunens totala barn- och elevantal och enbart ett fåtal av kommunens totala antal skolor och förskolor. I Linköpings kommun finns totalt cirka 16 500 aktiva unika elever. Beslutet innebär en påverkan på cirka 450 av dessa elever, skriver bun-ordföranden Elias Aguirre i yttrandet.
Han skriver också:
– Barnkonsekvensanalysen beskriver på en övergripande nivå negativa såväl som positiva konsekvenser för berörda barn. Barnkonventionen ställer inte krav på en formell process för att fastställa barnets bästa. En fortsatt barnkonsekvensanalys kommer att genomföras för respektive skola, efter skolplacering, för att säkerställa att också de kommande besluten utgår från barnkonventionen.
Dom faller innan terminens slut. Det hoppas i alla fall domaren Kristina H Samuelsson vid Förvaltningsrätten i Linköping.
Vad händer då nu, efter kommunens yttrande, hos förvaltningsrätten? Kristina H Samuelsson är domare i Linköping:
– Vi har skickat kommunens yttrande till alla klaganden som har möjlighet att yttra sig om det senast den 8 maj, säger hon och fortsätter:
– När eventuella yttranden har kommit in får vi bedöma om kommunen ska ha möjlighet att yttra sig igen. Så snart skriftväxlingen är över är ärendet färdigt för avgörande.
När kan en slutlig dom komma att falla?
– Säg att ärendet är klart för avgörande i mitten av maj – då får handläggaren sätta sig ned, gå igenom alla argument och utreda ärendet. Det kan ta några veckor. Vår ambition är att färdigställa allt så fort som möjligt, i vart fall innan terminens slut. Men allt kan hända.