Barn- och ungdomsnämndens ordförande Eric Östman (M) sa sig vara glad för att S och M nu är överens om språket är viktigt. Men att säga ja till hela motionen är inte möjigt på grund av teknikaliteter, snarare än att vi inte överens, sa han.
Motionen lämnades in av de båda oppositionsråden Elias Aguirre (S) och Kristina Edlund (S) i slutet av september förra året. I den beskriver de att verksamheter inom förskola, skola och fritids i dag har problem med att personal inte kan tillräckligt mycket svenska, trots genomgången utbildning.
Det handlar inte om att misstänkliggöra personer med annan bakgrund än svensk, men språket är en viktig del i en verksamhet som betyder mycket för barns fortsatt utveckling, uttryckte Elias Aguirre.
– Det här betyder inte att vi från S inte vill ha anställda med annat språk än svenska. Det vill vi. All forskning tyder på att flerspråkighet kan bidra till mycket, sa han.
I stället handlar det om bättre utbildning och krav på utbildning.
Chris Dahlqvist (SD) klev upp i talarstolen och levererade en liten, men dock, känga till S och MP och sa att han var glad att sanningen äntligen kommit i kapp partierna och menade att hela problemet handlade om en kravlös integrationspolitik.
– Vi från SD menar att grunden för en anställning är att man har svenska på en acceptabel nivå, sa han.
Riktigt vad som är acceptabel nivå, framgick inte helt klart. Men partiet stöder motionens förslag på att det är gymnasiesvenska som ska vara lägstanivån.
I förskolans läroplan framgår att stor vikt ska läggas vid barnens språkutveckling i svenska och att den ska uppmuntras.
Erik Östman (M), ordförande för barn- och ungdomsnämnden, sa att partierna egentligen är överens. Men att det var teknikaliteter som gjorde att kravet på gymnasienivå i svenska inte fick bifall. Eftersom den efterfrågade nivån inte finns med i utbildningen för barnskötare.
– Det är en fråga för Skolverket och den är ni socialdemokrater fria att driva den vägen, sa han.
Allianskollegan Åsa Wennergren, politiskt ansvarig för skolan i Linköping, beklagar att motionen inte – i sina fyra förslag – har med ämnet svenska som andraspråk (SVA) och att man av det skälet inte kunde godta motionen i sin helhet. Men hon sträckte samtidigt ut en hand till s-motionärerna.
– Det finns ingen nationell reglering gällande svenska i barnskötarutbildningen. Men det är möjligt för bildningsnämnden att besluta att göra en regional variant där vi faktiskt kan lägga till både svenska och SVA, som kan vara väldigt aktuellt här. Vi kan lägga in det i auktorisationskravet och i verksamhetsuppdraget i egen regi, sa hon.
Samtidigt tryckte hon på att det personal inom förskola och skola behöver – när man lyssnar på verksamheterna, som hon sa – är det hon kallade yrkessvenska.
Beslutet till slut, blev att två av motionens förslag bifölls och två avslogs. Kravet på gymnasiesvenska föll tillsammans med kravet på att avsätta resurser för att handleda personer som behöver språkstöd under sin praktik. Avslaget motiverades bland annat med att det inte ingår i handledarens uppgift.
Fullmäktige sa däremot ja till att erbjuda kompetenshöjning till den personal som behöver och att man ska utreda språkkompetensen inom skola och förskola och se över ojämlikheter mellan bostadsområden.
Elias Aguirre var inte nöjd med enbart en halv vinst". Han vädrade viss oro.
– Nu blir det bara de som redan finns i verksamheterna som ska erbjudas kompetensutveckling. Skulle den inte vara bra blir det bara ännu tuffare för verksamheterna.
Språkkravet innebär inte att misstänkliggöra personal med annan bakgrund än svensk. Det handlar snarare om vilka förutsättningar den personalen har fått för att kunna lära sig svenska på rätt nivå, anser kommunalrådet Elias Aguirre (S).