Fahima Saliba har jobbat som modersmålslärare i 24 år. Hon är övertygad om att modersmålsundervisningen underlättar för eleverna även i andra ämnen.
Tidöavtalet innehåller flera punkter som visar på en förändrad integrationspolitik. Inom ramen för barn och utbildning har en begränsning av modersmålsundervisningen varit ett omdiskuterat förslag. Enligt Sverigedemokraterna ska detta leda till att främja integrationen.
Vi besöker Nygårdsskolan i Skäggetorp. Här har 96 procent av eleverna ett annat modersmål än svenska.
När alla andra elever har gått hem stannar de som har modersmålsundervisning en timme extra. I bildsalen står modersmålläraren Fahima Saliba och väntar på tolv elever som ska ha lektion i arabiska.
Så här tycker hon om förslaget:
– Det blir jättejobbigt om den försvinner. Jag har jobbat hela mitt liv som lärare och utifrån min erfarenhet är det stor skillnad mellan elever som läser modersmål och de som inte gör det. Har man tillgång till modersmål brukar man ha bättre betyg i andra ämnen också.
Fahima har jobbat som modersmålslärare på Linköpings kommun i sammanlagt 24 år. I tio år har hon jobbat på Nygårdsskolan.
Parallellt med Fahimas lektion håller Aden Muse en liknande lektion, fast på somaliska.
– Det är tråkigt att höra sådana förslag. Vi har ett uppdrag från regeringen att hjälpa till att bygga barnens identitet. Det är dåligt, inte bara för eleverna, men också för samhället i stort.
En del kritik riktar sig mot lärare som saknar behörighet – vad säger du om det?
– Det finns några modersmålslärare som är obehöriga, men de flesta har bra kunskaper. Att ha en obehörig lärare är i alla fall bättre än ingen lärare alls. Det finns många lärare som undervisar i andra ämnen som saknar legitimation – varför är det mer acceptabelt där?
Utifrån Adens 13 år långa erfarenhet brukar barn som har goda kunskaper i sitt modersmål klara sig bättre i andra ämnen, men det handlar inte bara om språk, menar läraren.
– Det handlar också om att stärka barnens identitet och lära sig om sin kultur.
Både Fahima och Aden vill snarare påpeka att det saknas förutsättningar för modersmålsundervisningen. Undervisningen är till exempel begränsad till en timme i veckan och saknar en avsatt undervisningssal.
– Man borde höja kvaliteten på modersmålsundervisningen snarare än att avveckla den, säger lärarna.
"Det är tråkigt att höra sådana förslag. Vi har ett uppdrag från regeringen att hjälpa till att bygga barnens identitet", säger Aden Muse, modersmålslärare i somaliska.
Det är snart dags för modersmålslektionen, men elevernas föräldrar har hört om vårt besök och de vill också kommentera förslaget. Det är Nahrya Aawdysh, Anwar Sayadi och Ludjain Mousa. Alla har positiv erfarenhet av modersmålsundervisningen.
– Jag har två döttrar. Den äldsta gick inte på modersmålsundervisning. Hon har haft det jättesvårt varje gång vi reser och många gånger hamnar hon utanför på grund av språket. Min yngsta dotter däremot, som får modersmålsundervisning, klarar sig bättre och det gör att hon kan bli mer självständig, säger Nahrya.
Men kan inte föräldrarna lära sina barn modersmålet?
– Jag är inte lärare. Vi ska respektera specialiteter.
"Jag träffar andra mammor och vi är överens om att det är jätteviktigt för barnen att lära sig sitt modersmål", säger Nahrya Aawdysh.
Anwars barn får lektioner i arabiska. Det finns många fördelar, menar fyrabarnspappan.
– För det första är det lättare för oss som föräldrar att hjälpa barnen med läxor när de kan sitt språk, för det andra kan barnen prata med sin släkt utomlands och för det tredje är jag för flerspråkighet överlag, vare sig det gäller arabiska, engelska eller annat.
Ludjain kommer tillsammans med dottern Mellak. Mamman säger att hon håller med de andra föräldrarna, Mellak rycker in:
– Mina föräldrar är inte födda här. Det är lättare för dem att prata arabiska hemma och jag vill förstå det som sägs, säger elvaåriga Mellak och visar hur hon kan skriva arabiska bokstäver på tavlan.
Mellak Enuwz skriver sitt namn på arabiska på tavlan. "Det betyder ängel", säger hon stolt.
Fahima suddar Mellaks namn för nu är det dags för modersmålstimmen. Sex tjejer och sex killar kommer in med var sitt skrivblock. På omslaget står elevernas namn både på svenska och på arabiska. Lektionens tema är årstider. De lär sig ord som "vinter", "sommar", "löv" och "groddar". Det märks att eleverna har olika nivåer, men det som är gemensamt är deras entusiasm.
– Vi läser sagor, sjunger och spelar spel. Vi gör allt möjligt för att det ska bli roligt, säger Fahima.
Timmen rusar iväg och innan eleverna lämnar lokalen får de säga vad de tycker om modersmålsundervisningen. Den beskrivs som kul, rolig och viktig.
– Det är bra att lära sig nya saker och språk som arabiska och svenska och engelska, säger Mays.
Eleverna lämnar klassrummet för skoldagen är slut, även för dem som har modersmål.
"Det är bra att lära sig nya saker och språk som arabiska, svenska och engelska", säger Mays Aljasem.