Andreas Greén elrullstol har flera funktioner som underlättar vardagslivet, som att höja och sänka sitsen, samt vinkla ryggstödet.
Andreas Greén bor i en lägenhet i Hejdegården i Linköping. När han en måndag i mitten av januari skulle till jobbet märkte han att hans elrullstol av märket Permobil fått punktering. Något som är svårare att åtgärda än vad man kan tro.
– Det är massa restriktioner för vad man själv som hjälpmedelsanvändare får göra, berättar Andreas Greén.
Att köra med punktering hade kunnat ha sönder fälgarna. Så han kontaktade regionens hjälpmedelscentrum för att få rullstolen lagad.
Först tre dagar senare, på onsdagen, efter att han själv hört av sig igen, fick han beskedet att rullstolen kunde repareras.
– Man är helt isolerad hemma, kommer inte ut överhuvudtaget, och kan inte göra vissa grejer, beskriver Andres Greén situationen.
Som om det inte vore nog hade elrullstolen även drabbats av elfel några dagar före punkteringen, vilket bland annat gjorde att ryggstödet inte fungerade som det skulle. Det gick fortfarande att köra rullstolen, men tekniker rekommenderade ändå att låta laga den.
Vem som helst får dock inte laga ett elfel på en Permobil, utan det måste göras av företagets specialtekniker. I Östergötland råkade denna person dock vara på kurs just vid den här tiden. Därför dröjde det allt som allt tio dagar innan Andreas Greén kunde använda sin elrullstol igen.
I väntan på reparationerna hade inget annat alternativ än att ta semester från sitt jobb på nya slottet i Bjärka-Säby, där han arbetar som ekonom och administratör. Åtta semesterdagar blev det totalt.
– Jag kan inte sjukskriva mig, för jag är inte sjuk, utan det blir att plocka ut semesterdagar akut.
"Man tar av sina semesterdagar, som man kanske tänkt nyttja till nåt roligare än att sitta isolerad i sin lägenhet", säger Andreas Greén om att han fick stanna hemma från jobbet i väntan på att elrullstolen skulle lagas.
Utöver sin elrullstol har han även en handdriven variant, men att ta den till jobbet hade inte fungerat.
– Det blir en helt annan sittkomfort i den som gör att jag bara kan sitta korta stunder i den. Jag kan inte ta mig till och från jobbet i den på ett vettigt sätt, eller röra mig runt med de olika arbetsuppgifter som jag har, förklarar han.
Att det kan dröja länga att få sitt hjälpmedel reparerat är ingen nyhet för Andreas Greén. "Det har pågått så många år, utan att nån förstår problematiken", säger han.
Att Andreas Greén sitter i rullstol beror på den ovanliga nervsjukdomen Charcot-Marie-Tooths sjukdom. Han fick diagnosen vid fem års ålder, och har använt sig av mekanisk rullstol sedan han var 17 år. Elrullstol började han använda för ungefär 20 år sen.
Han har fortfarande möjlighet att använda benen, men sjukdomen gör att musklerna när som helst, utan förvarning, kan svika honom och helt lägga av. Resultatet kan då bli väldigt otäcka fall.
– Jag ramlar rätt som oftast. Det har blivit allt svårare. Ett år var jag på akuten 26 gånger, var fjortonde dag.
Det var bakdäcket på Permobilen som fick punka. Tre dagar tog det innan det blev lagat. Sedan dröjde det ytterligare innan rullstolens elfel åtgärdades. Totalt tio dagar var Andreas Greén utan sitt hjälpmedel.
I kriterierna för att man ska få elrullstol inom Region Östergötland står det att man som brukare "ska ha ett i stort sett dagligt behov av elrullstol". Här tycker Andreas Greén att det skevar.
– När man ska bli beviljad hjälpmedel, då är det så väldigt noga med att rullstolen inte får stå typ en enda dag utan att man använder den. Men sen när den ska repareras, då är det helt okej med en vecka eller till och med mer.
Han är kritisk till att det kan dröja så länge att få sin rullstol lagad.
– Även om man inte jobbar så är det inte okej att ta ifrån en person dennes ben, för det är det man gör.
Frågan om vem som är ansvarig för hantering av hjälpmedel i Östergötland är lite invecklad. Länets 13 kommuner och regionen har ett gemensamt avtal om hjälpmedelsförsörjning i Östergötland med företaget Sodexo.
Upplägget ser ut såhär: om du behöver hjälpmedel, till exempel en elrullstol, kontaktar du lämplig sjukvårdsinstans inom kommunen eller regionen, beroende på vad du har för vårdkontakt. Där gör legitimerad personal, till exempel en fysioterapeut, en bedömning utifrån ett gemensamt regelverk kring om du har rätt till hjälpmedel, och avgör vilket hjälpmedel du i så fall kan få.
Därefter skickas en beställning till Sodexo som tillhandahåller hjälpmedlet, och ordnar med sådant som service och reparationer. Den som betalar för hjälpmedlet är den kommun där du som brukare är folkbokförd.
Enligt avtalet med Sodexo ska reparationer påbörjas inom tre dagar efter att de anmälts, och sedan kan det dröja ytterligare dagar innan reparationen är slutförd. Att man som brukare då kan stå utan hjälpmedel under tiden, och eventuellt tvingas ta semester för att man inte kan arbeta, är inget som ansvariga politiker i vare sig Region Östergötland eller Linköpings kommun riktigt vill kommentera.
Fredrik Sjöstrand (M) är ordförande i hälso- och sjukvårdsnämnden i Region Östergötland.
– Det finns ingenting vad jag kan se som reglerar den här situationen, säger Fredrik Sjöstrand (M), ordförande i hälso- och sjukvårdsnämnden i regionen.
Han menar att den som hamnat i en situation likt Andreas behöver vända sig till de kommunala hjälpmedelskonsulterna.
Även Annika Krutzén (M), ordförande i social- och omsorgsnämnden, hänvisar till hjälpmedelskonsulterna när vi bland annat frågar om huruvida det är rimligt att man ska behöva ta semester när ens hjälpmedel gått sönder.
"Dessa frågor kan inte jag svara på. Det är på sån detaljnivå så det är hjälpmedelskonsulterna som bör svara på dom. Dom har ansvaret för dessa frågor", skriver hon i ett sms.
Annika Krutzén (M), ordförande i social- och omsorgsnämnden i Linköping.
Maria Lindfors är hjälpmedelskonsult i Linköpings kommun. Hon förklarar vilka rutiner som finns när någon felanmäler ett hjälpmedel som behöver lagas:
– Inom tre dagar ska Sodexo påbörja reparationen. Skulle reparationen bedömas ta mer än tre dagar så kan man få en ersättande produkt, säger hon.
Huruvida man får en ersättningsprodukt beror på om ens hjälpmedel hör till standard- eller bassortimentet. Sortimentens utformning regleras i avtalet, och tillhör ens hjälpmedel bassortimentet så får man ingen likadan ersättningsprodukt under tiden som man väntar på lagning. Man får då helt enkelt klara sig utan bäst det går.
Det här avtalet innebär i förlängningen att personer kan tvingas ta semester om deras hjälpmedel går sönder. Hur har det blivit så?
– Jag kan inte svara på varför det ser ut så, men det är så avtalet ser ut, det är det som är beslutat, säger Maria Lindfors.
Hur skulle man kunna göra för att ändra på det här?
– Det är ju avtalskonstruktionen i sådana fall som man måste titta på.
Vem är ansvarig för den?
– Den är beslutad i regionen och i alla länets kommuner.
Vet du om det är nåt man pratat om när avtalet skrevs, att sådana här situationer kunde uppkomma?
– Inte som jag vet om.
Skulle du säga att det då handlar om ett systemfel?
– Jag vill inte uttala mig i det eftersom det är ett politiskt beslutat avtal och regelverk.
Är det inte tjänstepersoner som skrivit avtalet?
– De har tagit fram ett förslag, sen har ju politikerna beslutat om förslaget.