Plastslussen i korridoren är en rest från i våras då covidpatienterna på infektion enbart vårdades på andra sidan. Nu fungerar den som en station där personal hämtar skyddsutrustning.
I FRONTLINJEN
Specialistsjuksköterskan Robin Ridell på US infektionsklinik ursäktar sig för att använda vad han menar har blivit en klyschig formulering av covidvården i våras.
– Men det var verkligen en krigssituation – en katastrof.
Det hörs på rösten att minnet gör ont. Robin är trött och pratar om "släpet" efter vårdpersonalens insatser under pandemins första våg. Han berättar om den psykiska påfrestningen när så många patienter blev dåliga snabbt och hur han och kollegorna kände sig otillräckliga. Inte sällan "kraschade" flera patienter samtidigt, berättar han.
Vad gjorde ni då?
– Man kunde inte göra så mycket. Det blev en etisk avvägning kring vem som var närmast döden och vem som behövde oss mest. Man kunde skicka patienter till IVA varje arbetspass och det bara fortsatte läggas in nya patienter hela tiden.
"Det är bara att kötta på tills man går in i väggen typ", säger specialistsjuksköterskan Robin Ridell.
Från de kaotiska scenerna till idag är läget ett annat, tycker han. Nu är mycket bättre organiserat och bemanningen har strukturerats på ett annat sätt. Vården som utförs och skyddsutrustningen som används känner han sig trygg med.
De flesta kollegorna hade räknat med en andra våg, men inte lika många var beredda på omfattningen. Trots ett stort antal inlagda patienter har helheten varit lugnare – bättre kunskap och möjlighet till behandling tros ha påverkat att inte lika många blivit svårt sjuka och därmed inte krävt lika långa vårdtider. För tillfället är arbetsbelastningen överkomlig, tycker Robin, men han återkommer till tröttheten. Efter sommaren har flera kollegor vittnat om sömnproblem.
– Tre veckors ledighet i somras var inte tillräckligt för att varva ner och reflektera. Alla kommer med ett leende till jobbet, men är verkligen förstörda. Vi infektionspersonal är ofta lösningsorienterade och kör bara på – och vem skulle göra jobbet om inte vi?
Region Östergötland efterlyser ofta personal för extrapass och Robin rycker in när han kan. Själv har han nio år i yrket, kollegor som arbetat kortare tid ombeds oftare att jobba mer. Men den kollegiala uppslutningen är god, säger han. Siktet är inställt på maj 2021, efter det spås pandemin lägga sig.
Vad önskar du dig?
– Sex veckors semester till alla ordinarie på infektionsavdelningen, ett kvitto på "bra jobbat, ni har kämpat väl". Annars är det bara att kötta på tills man går in i väggen typ.
Han skrattar åt vad han just sagt – men det är ett skratt tyngt av allvar.