Risk för höjd soptaxa

Från halvårsskiftet inför även Stockholm stad ett system där invånarnas matavfall ska återvinnas och bli biogas. Där blir det ingen grön påse, istället skapas ett frivilligt system med dubbla soptunnor och den som börjar sortera ut sitt matavfall får 300 kronor i rabatt på årsavgiften.

Hur systemet ska se ut är en politisk fråga och i Linköping diskuterades aldrig den modellen. När Corren så här i efterhand frågar några ledamöter i Samhällsbyggnadsnämnden hur diskussionerna gick när "gröna påsen" infördes så blir den samstämmiga bilden att ingen ville införa lägre avgift.

- Som jag minns det så hade alla förhoppningen att folk skulle delta frivilligt. Jag tycker personligen att det blev ett smidigt system just därför att det inte krävs några separata sopkärl, säger Jonatan Hermansson, S-ledamot i nämnden.

Han får medhåll av moderata ledamoten Anna Steiner Ekström.

- Som jag minns det diskuterade vi aldrig att sänka avgiften. Det här gick vidare till kommunfullmäktige också och där var nog alla överens om att det var positivt att vi kommit så här långt med att separera avfallet, säger hon.

Politikerna verkar också ha en majoritet av befolkningen med sig. En telefonundersökning som Tekniska Verken låtit göra visar att 91 procent av Linköpingsborna är positiva till "gröna påsen".

Frågan är om den inställningen håller i sig. Anläggningarna för att sortera ut avfallet kommer att kosta i storleksordningen 100 miljoner kronor och den summan kan göra att taxorna måste höjas.

- Än så länge har vi finansierat via renhållningstaxan, men någon gång i april kommer det att visa sig om prisnivåerna håller eller om vi måste justera åt något håll, säger Mile Elez, chef för Tekniska Verkens energidivision.

Tekniska Verken kan inte själva bestämma nivån. De redovisar sina kostnader och politikerna fattar sedan beslut om taxorna. Bolaget ska inte tjäna pengar på just sophämtningen.

Investeringen på 100 miljoner består av två byggen, det ena på Gärstad och det andra hos dotterbolaget Svensk biogas.