Eva Nemec Nordh är chefsåklagare vid åklagarkammaren i Linköping. Hon är chef över 19 åklagare som bland annat har i uppgift att leda förundersökningar, väcka åtal mot misstänkta brottslingar och driva processer i domstol. 

Medelåldern bland åklagarna i Linköping är förhållandevis låg, men under senare år har de blivit fler. Så sent som 2018 fanns det tolv åklagare på kammaren – men sedan dess har problemet med den grova, organiserade brottsligheten förvärrats och rättsväsendet har fått mer resurser för att handskas med problemet. 

– Vår största utmaning är att våra åklagare går till andra tjänster. Vi behöver ha fler erfarna åklagare. Det tar mellan två och tre år innan man blir en erfaren åklagare, säger chefsåklagaren. 

På onsdagen fick hon möjlighet att diskutera problemet med Katarina Johansson Welin – som innan hon blev utnämnd till riksåklagare bland annat varit chef över den internationella åklagarkammaren i Linköping. Riksåklagaren delar uppfattningen att det behövs fler erfarna åklagare. 

– Tittar man på hela myndigheten är det en utmaning. Tidigare hade vi inte alls de ekonomiska ramar som vi fick efter 2019. Vi hade några år då vi inte anställde så många. Det har gjort att vi nu har för få erfarna åklagare. 

Riksåklagare Katarina Johansson Welin träffade på onsdagen Eva Nemec Nordh, chefsåklagare i Linköping.

Foto: Fredrik Quist

Katarina Johansson Welin säger dock att antalet åklagare i landet har ökat kraftigt under senare år. År 2019 fanns det cirka 950 åklagare i landet. Nu uppgår antalet till cirka 1 360. Med tiden kommer, enligt riksåklagaren, de nya åklagarna att skaffa sig de erfarenheter som behövs för att hantera de mer komplexa fallen. 

– Vi har aldrig varit så många åklagare som i dag. Vi har gjort en jätteresa och har klarat tillväxten samtidigt som vi haft utmaningar med brottsligheten. 

Många nya lagar har trätt i kraft i kampen mot den organiserade brottsligheten. Vilka lagar har haft störst effekt?

– Det sker hela tiden förändringar i reglerna om hemliga tvångsmedel. Det är jätteviktigt. Fortfarande är hemliga tvångsmedel en viktig pusselbit. Det kan handla om telefonavlyssning och hemlig dataavläsning, säger riksåklagaren och fortsätter:  

– Jag tror mycket på den nya förverkandelagstiftningen. Jag sällar mig till dem som tror att det är effektivt att ta brottsvinster från kriminell verksamhet. Det svider nog en hel del att man förlorar bilar, smycken eller vad det nu är. Det är en lagstiftning som jag tror kommer att få en bra effekt. 

Hur går kampen mot den organiserade brottsligheten? 

– Vi har vårt begränsade uppdrag i detta. Men jag tror att det är viktigt att vi delar med oss av våra kunskaper till andra och ser till att vi gör ett bra arbete tillsammans med polisen. Vi lagför fler för de här grova brotten. 

Riksdagen har nyligen sagt ja till anonyma vittnen. Vad tycker du om det?

– Anonyma vittnen kommer att användas restriktivt. Vi har fortfarande en vittnesplikt och det är inte tanken att vittnen framöver kan räkna med att få vittna anonymt. Det är åklagaren som begär det hos domstolen och det ska vara vid allvarliga brott. Det ska vara vittnen som riskerar att utsättas för hot och våld, säger Katarina Johansson Welin och fortsätter: 

– Jag tror inte att det kommer att bli vanligt. Men det är ett verktyg i vår verktygslåda och kommer det ett ärende där man ser att det kan vara avgörande om man kan använda det, då tycker jag att det är bra att möjligheten finns. Det kommer säkert få effekt i några ärenden.