De fem politiker som är förtroendevalda revisorer, med uppdrag att granska Linköpings kommun, har nu låtit en oberoende firma granska dem själva – och resultatet visar att Linköpings kommun, mot de jämförda kommunerna Helsingborg och Örebro, sätts alltför lite under lupp.
Helsingborgs kommun har 14 politiskt förtroendevalda revisorer som granskar vad som försiggår i kommunens verksamheter. Örebro har 15. Linköping har fem. De senaste åren har Helsingborg och Örebro genomfört 16 respektive 12 fördjupade granskningar. Linköping har gjort fyra.
Gunnel Öman Gennebäck (S), ordförande för Linköpings revisorer, konstaterar:
– Det här är för skört. Vi måste bli fler revisorer i den här stora kommunen, med så mycket som behöver granskas.
Utredningen, som gjorts av den professionella revisionsfirman PWC, visar också att Linköpings modell med ett revisionskontor med flertalet egna tjänstepersoner är kostsam men inte tillräckligt effektiv. Det beror bland annat på att egna anställda inte kan ha specifik kunskap för att djupgranska varje område i kommunen. Nu, säger Gunnel Öman Gennebäck, tänker revisorerna besluta om en omorganisation. Hur Linköpings kommun ska granskas i framtiden ska bestämmas före årsskiftet. Mer granskning måste köpas in från revisionsbyråer med expertkunskap.
Varför ska Linköpingsborna bry sig om det här? En utredning om hur revisorer arbetar?
– Därför att vi är Linköpingsbornas ögon på att deras skattepengar används så effektivt som det bara går i kommunen. Och då måste vi också få ut så mycket bra granskning som möjligt för pengarna som avsätts för revision, säger Gunnel Öman Gennebäck.
Vad innebär det för Linköpings skattebetalare att revisionen inte varit tillräckligt effektiv, och för lite har blivit granskat?
– Jag kan bara spekulera om det och jag tycker inte om att spekulera. Jag har nu fått svart på vitt om det som jag har vetat, att vi producerar för lite och i relation till det så kostar vi för mycket.
Finns det områden i kommunen som bekymrar dig för att de inte granskats tillräckligt?
– Ja, ett område jag är mycket bekymrad över är IT-säkerheten i kommunen, säger Gunnel Öman Gennebäck.
Att granska IT-säkerhet är mycket kostsamt, enligt Gennebäck. Det har funnits diskussioner mellan revisorerna och kommunens säkerhetsenhet om att dela kostnaderna för en fördjupad granskning. Det finns även tankar om att LK Data ska betala en del.
Dagens Nyheter avslöjade nyligen en gigantisk läcka hos det svenska säkerhetsföretaget Gunnebo, där hackare stulit ritningar och skisser över bankvalv, skyskrapor och lyxbutiker. I Finland har hackare tagit sig in i datasystem på ett vårdcenter, stulit tusentals journaler och idkat utpressning.
– Den digitaliserade värld vi lever i är utsatt för bedrägerier och hot. Det vore väldigt märkligt om det inte händer i Linköpings kommun också. Men vi revisorer vet inte om någon kan ta sig in eller om det redan har hänt, säger Gunnel Öman Gennebäck.
Förtroendevalda revisorer i en kommun väljs av kommunfullmäktige, men de arbetar helt fristående och oberoende från de partier de valts från. Deras uppdrag är att undersöka om politiker och tjänstepersoner som styr kommunen följer lagar, regler och hanterar skattepengar korrekt.