Sara Skagerström känner inte riktigt igen sig i kritiken från Läraren som larmat om att eleverna på mellanstadiet i Skäggetorpsskolan har glömts bort. Men hon säger samtidigt att det är viktigt att möta upp kritik där den finns och att man som anställd måste berätta om det man oroar sig för.
Samtidigt vet hon som rektor att situationen på Skäggetorpsskolan – där merparten av eleverna inte har en svensk bakgrund– inte är jämförbar med situationen på andra skolor.
– Våra elever har så skilda förutsättningar. En del är födda i Sverige, men ändå svaga i språket. Just nu har vi inga helt nyanlända. Men allt sammantaget så har vi helt klart utmaningar.
Enligt Sara Skagerström jobbar skolan mycket med att hitta fungerande arbetssätt. En logoped finns anställd på 80 procent som ett stöd för lärarna att undervisa på ett språkutvecklande sätt. Tvålärarsystemet används också när det finns lärare så det räcker till.
– Vi jobbar ständigt med att försöka hitta bra arbetssätt.
Hon säger att det stämmer att förberedelseklassen försvann efter sommaren och skolan inte heller haft någon speciallärare i svenska under en tid. Men till vårterminen kommer en nyanställd speciallärare i svenska. Att årskurs sex inte heller fått hemkunskapsundervisning eller träslöjd i den omfattning som läroplanen säger, stämmer också. Skälet är att skolan saknat sådana lärare.
– Men nu har vi fått tag på lärare så nu får eleverna hemkunskap.
Det eleverna missat i olika ämnen ska skolan se till att de får under vårterminen, enligt Sara Skagerström.
Lärarbristen är ett stort problem, säger hon. När lärare på Skäggetorpsskolans högstadium – som också undervisat mellanstadiets elever – slutar för att byta till en annan tjänst så drabbar det också Nygårdsskolans elever.
Att fördela förberedelseklassens elever in i vanliga klasser tidigare än tänkt, var att föredra framför att hitta en vikarie, tycker hon och är trygg med att lärarna i klasserna vet vad eleverna behöver.
Hur kan ni hjälpa klasser där några barn kanske varken kan språket eller gått i skola tidigare?
– Våra klasser är inte stora och vi jobbar språkinriktat i alla ämnen. Klassen delas in i mindre grupper för att vi ska kunna möta elevers behov.
Mesta fokuset ligger på språket. Hinner ni med det andra som ingår i läroplanen, eller är det en omöjlig ekvation?
– Vi är skyldiga att ge eleverna det som lagen säger. Rätt timmar och rätt innehåll. Sedan kommer inte alla våra elever att nå ända fram. Det som är viktigast för skolan är att visa eleverna att det går framåt.
Skolan jobbar inte bara med eleverna i klassrummet utan ingår också i en samverkansgrupp där socialtjänsten, psykiatrin och familjecentralen samarbetar.
– Att jobba med familjerna är en viktig del för att eleverna ska komma så långt som möjligt. Vår förhoppning är att förskolan upp till årskurs sex ska ge en bra grund för att gå vidare till högstadiet och möta något annat.
Kommer förberedelseklassen tillbaka?
– Det vi inte än. Vi ska titta på hur det har gått för de här eleverna och vilken effekt det hade att de kom ut i en klass tidigare än avsett. Har det gynnat dem?
Kontrollerar ni hur övriga klassen påverkas också?
– Ja, vår organisation är sådan att elever kommer och går. Det gäller inte bara de nyanlända elever eller elever från förberedelseklass.