– Det ser definitivt ut som ett rekordår, konstaterar Mattias Benke, handläggare på Patent- och registreringsverket (PRV).
Tidigare rekordet på 7 700 ansökningar från 2009 är redan slaget.
– Jag tror det kan passera 8 000, det skulle vara en milstolpe att krossa en sådan barriär.
När Mattias Benke började på PRV, i slutet av 90-talet, kom det ungefär in hälften så många ansökningar.
– Jag tror det hänger ihop med individualiseringsprocessen i det svenska samhället. Man vill ha något eget, efternamnet blir en del av det.
De flesta godkänns
Merparten av ansökningarna till PRV gäller byte av efternamn. En del vill skapa ett helt nytt namn. Vanligast är att par med son-namn byter till ett äldre släktnamn när de gifter sig.
De flesta ansökningarna godkänns, men ibland blir det stopp. Oftast beror det på att efternamnet redan finns, eller att man vill ha ta ett befintligt företags- eller varumärkesnamn.
Det får inte heller finnas någon förväxlingsrisk.
– Ta Benke som jag heter. Om någon bara lägger till ett h i stavningen är det fortfarande förväxlingsbart.
Varför får man inte heta som ett företag eller varumärke?
– Bara för att de har haft samma hinder och begränsningar när de har sökt sitt namn.
Och vissa namn anses helt enkelt vara olämpliga.
– Brunstgnägg gick inte igenom till exempel. Vi tyckte att det kunde väcka för mycket anstöt.
Individualisering
När man väl har fått sitt namn godkänt blir det namnskyddat. Formellt får ingen annan än personer i rakt nedstigande släktled ta namnet.
Katharina Leibring, personnamnsexpert på Namnarkivet i Uppsala, konstaterar också att fler namnbyten beror på individualiseringen i samhället.
– Vi ska ha vårt eget varumärke och då har ens namn en viss betydelse.
Tycker du det är en bra utveckling?
– Det är fascinerande, men jag vill inte ge något värdeomdöme.
Vilka fördelar ser du?
– Folk blir lättare att känna igen om inte jättemånga heter Andersson och Johansson.
Nackdelar?
– En del namn framstår ibland som svåruttalade och svårstavade. Många lägger in något extra h eller en accent, sånt som inte behövs.
Är vi lite snobbiga?
– De senaste 15–20 åren har fler tagit namn som låter adliga. Sedan ett tag tillbaka är det tillåtet att ta namn från adelssläkter som varit utdöda i ett par hundra år. Namn som Silverstjärna och Gyllensvans.
Vad tror du om trenden framöver?
–Alltid svårt att spekulera, men jag tror att det kommer fortsätta.
Läs i fredagens e-tidning om familjen Singull som och deras namnbyte, och se en längre lista på nybildade efternamn under 2012.