I dag ser man på förvaltningen att behovet av förskolor flyttar sig mellan olika områden, vilket kan orsaka oro hos många föräldrar, konstaterar Helen Petersson, förskolechef i Linköpings kommun.
Minskningen gäller nästan alla svenska kommuner, 207 av 290. Och det som gör att det sticker ut än mer är att befolkningen under samma tid har ökat med 1,5 miljoner människor. Allt detta enligt uppgifter från Statistiska centralbyrån, SCB.
Det som mäts är det som kallas summerad fruktsamhet. Det är ett mått på hur många barn en kvinna kan väntas föda under sin livstid. I början av 2000-talet låg den siffran på 1,5 födda barn och steg till 2,0 år 2010.
Sedan dess har siffrorna gått nedåt. Förra året var den summerade fruktsamheten 1,7 barn per kvinna.
Orsaken till minskningen är lite oklar. Normalt sett, enligt SCB, brukar högkonjunktur leda till fler födslar. Men trots goda tider i Sverige – i alla fall fram till nu - och frånvaron av andra beslut som kunnat påverka barnafödandet negativt, så kvarstår faktum; barnafödandet har gått ner.
Trots det återfinns ändå Sverige i topp bland länderna i EU. Minst sugna på barn tycks italienska och spanska kvinnor vara.
När barnantalet går ner så slår det direkt mot förskolorna. I Linköping sitter man i situationen att behov av förskolor också uppstår på helt andra ställen än tidigare. Vilket kommer att innebära omflyttningar och nedstängningar.
– Vi får en befolkningsprognos en gång om året och den uppdateras ständigt. Nu ser vi tydligt att den är nedskriven. För ett par år sedan så såg det som kurvan bara skulle öka, säger Helen Petersson är chef för förskolorna i Linköpings kommun.
Hon skulle inte säga att det ser ut som en djupdykning för åldrarna 0 - 5 utan mer att kurvan är planande.
Sett tio år framåt är prognosen i dag att antalet barn i förskolan blir rätt så konstant. I dag är cirka 8 000 barn – 0–5 år – inskrivna i förskolan. Det gäller både kommunala och fristående förskolor.
Men för två år sedan visade prognosen en helt annan riktning. Då handlade det om en ökning med 1 000 barn. Siffrorna påverkar planeringen av förskolor och här är långsiktigheten det viktigaste, enligt Helen Petersson.
Risk för att det blir ryckighet i besluten med andra ord.
– Det vill vi inte ha. Vi tittar noga så att det blir hållbart. Så vi inte står där efter ett år och måste öppna en förskola i ett område vi nyss lämnat.
I dag är 95 procent av alla 3–5-åringar inskrivna i förskolan. Tittar man på den större gruppen 1–5 år så är siffran 90 procent.