Elbolaget Bixia är en del av Tekniska Verken. På torsdagen presenterades årsredovsingen som visar att Bixas omsättning minskade från 2 336 miljoner kronor 2019 till 1 892 miljoner i fjol. Och resultatet efter skatt sjönk från 22,8 miljoner 2019 till 7,8 miljoner förra året.
– Elpriserna var extremt låga förra året med ett snittpris på 11 öre per kilowatt-timme. Vi spekulerar ju framåt när vi sätter fastpris-avtal. Och sjunker då priset långt under vad vi har betalat så slår det negativt, kommenterar Bixias vd Pär Kaller.
Trots tappet är han nöjd med resultatet.
– Ja. Med tanke på hur hårt riskparametrarna slog mot vår vinst har våra åtgärder med stora förändringar och kraftiga besparingar gjort att vi lyckades pusha upp ett positivt resultat. Det anser jag är en styrka. De stora obalanserna på marknaden, särskilt i början av 2020, var svåra att förutse.
2020 utmärkte sig alltså som ett år med de lägsta genomsnittspriserna någonsin på den nordiska elbörsen. De främsta orsaken till det var att tillgången var ovanligt stor tack vare stora vattenmängder i kraftverkens magasin och ökad produktion av vindkraft.
Men även om tillgången på el varit god gjorde överföringsproblem från norra Sverige och Norge gjort att prisbilden söder om Dalälven var mycket högre än i norr.
– Det där är en stor utmaning framåt också. Elanvändningen i Sverige kommer att öka successivt och den totala el-energimängden som produceras kommer att räcka. Men den kommer att användas samtidigt – och på fel plats, säger Pär Kaller.
Hur ser det ut när det gäller närproducerad el?
– Vi har som mål att öka den delen. Och antalet lokala producenter ökade med cirka 600 förra året, särskilt människor som satt solceller på sina tak och vill sälja överskottet. Ser man framåt öppnas en spännande framtid på elmarknaden. Många producenter och förbrukare kommer att vilja reglera sin förbrukning och produktion. Där tror jag att vi som elbolag kan ta en stor roll, säger Kaller.
Enligt ert hållbarhetsmål ska alla elleveranser vara förnybara 2024. Men andelen ökade bara från 68 procent till 69,2 i fjol.
– Målet ligger kvar. Konsumentsidan är vi 100 procent förnybara på. Det är framför allt de stora företagen som vacklar. Det gäller att få dem att vilja betala den här lilla extrapengen för förnybar el. Vi går framåt. Men jag hade hoppats att det skulle gå fortare.