– Att inte ens en nörd som jag kände till den här dagen visade hur illa det var, säger hon.
Upptäckten för biologen och studenten Rebecka Le Moine kom under en praktikresa i Indien. Där läste hon första gången att det fanns en dag dedikerad till den biologiska mångfalden. Hon hade länge tänkt att det borde finnas just en sådan dag, men hade aldrig hört talas om den innan. Tillsammans med vänner från Indien anordnade hon snabbt en manifestation som blev lyckad och fick mycket uppmärksamhet. Hon bestämde sig för att göra något åt saken även på hemmaplan. Sagt och gjort – nu är hon ideell koordinator för den Biologiska mångfaldens dag i Sverige tillsammans med vännen Erik Hanson. Inte mindre än 70 aktiviteter hålls i samband med dagen runt om i landet för att uppmärksamma den biologiska mångfalden.
– Intresset som har funnits för detta har varit fantastiskt. Från i princip noll uppmärksamhet förra året till det här engagemanget idag är otroligt. Jag tror nästan att Sverige i år är det land som uppmärksammar denna dag allra mest, säger Rebecka Le Moine.
Hon hoppas att det ska kunna bli ett återkommande evenemang som kan hjälpa till att öka förståelsen för den biologiska mångfalden i Sverige. Att det fortfarande finns så lite kunskap om ämnet trots samhällets medvetenhet kring andra miljöfrågor tror hon beror på att folk tänker att det är ett avgränsat och smalt ämne. Det hoppas hon kunna förändra människors uppfattning om.
– Det handlar om att vi måste ha ett fungerande ekosystem som förser oss med vatten, ren luft och mat. Det räcker inte att jorden mår bra, även de levande varelserna måste klara sig. Vi måste börja tänka på det som en helhet som ska fungera tillsammans.
I grund och botten handlar biologisk mångfald om arternas välmående. När skog jämnas med marken försvinner hela ekosystem. När träd försvinner från stadsmiljöerna gör även många fåglar det. Om möjligheterna för djuren att bosätta sig på sina normala platser tas bort kommer även djuren så småningom gå förlorade. Rebecka Le Moine säger att anledningen till att många arter är utrotningshotade beror just på att de är hemlösa.
– Ett exempel är hur skogsbruket river ner träd. Träden tillåts inte längre bli gamla och håliga med tiden, vilket innebär att ugglor, hackspettar, duvor, fladdermöss och getingar inte längre kan bo där. Därför måste man göra konstgjorda hem till djuren som fågelholkar. Men då lindrar man bara symptomen, man löser inte de riktiga problemen.
Hon tror det är vanligt att förknippa utrotningshotade djur med andra delar av världen snarare än med Sverige, men många av de svårigheter som djuren möter i till exempel Amazonas finns även här.
– Vi har också väldigt många hotade arter här, vi tar också ner skogar och ersätter dem med planteringar. Vi exploaterar också naturen.
Att problemen nu uppmärksammas är Rebecka Le Moine oerhört glad för. Några av de aktiviteter som står på dagordningen runtom i landet är guidade naturvandringar, föreläsningar och utställningar. I Linköping vankades det bland annat ålsläpp i Svartåfors, ett försök till att öka populationen för ålen som är akut hotad.
Enklast att göra skillnad är det för dem som äger egen mark. En åtgärd kan vara att man väljer att inte ta ner all skog på en gång och på så sätt behåller fungerande ekosystem. Men även för privatpersoner finns det saker man kan göra.
– Har man en trädgård så kan man låta bli att klippa gräsmattan kort överallt. Genom att behålla några blomrika områden där fjärilar och pollinatörer kan frodas främjar du mångfalden. Till och med på balkongen kan man ha växter där djur kan trivas. Det handlar om att skapa hem för djuren.
Rebecka Le Moine ser optimistiskt på framtiden. Hon vet att problemen som den biologiska mångfalden står inför är stora, men genom att öka medvetenheten med en dag som denna kan man börja skapa opinion och få till förändring på riktigt.
– Det handlar om självklara grejer egentligen. Men om inte folk känner till det är det svårt att få en debatt. Det hoppas jag att vi kan få nu.