Det är målet för forskaren Henrik Gréen som leder ett projekt vid hälsouniversitetet där man använder genetiska metoder för att anpassa behandlingen till individen.
– Cancerforskningen har kommit långt när det gäller att hitta det mest effektiva läkemedlet mot en viss tumörtyp och mot specifika mutationer i tumören. Men dosen beräknas för de allra flesta patienter endast efter deras kroppsstorlek.
Genetiskt arv
I en skriftlig kommentar förklarar Henrik Gréen utgångspunkten för det femåriga projektet som Vetenskapsrådet finansierar med tio miljoner kronor.
Forskarna menar att patientens genetiska arv styr känsligheten för biverkningar och förmågan att bryta ner läkemedlet.
Därför letar de efter genetiska markörer som kan förutsäga patientens reaktion på läkemedlet genom att snabbt läsa av den sjukes dna.
Där tror de att möjligheten finns för att välja bästa medicin och dos. Studien gäller äggstockscancer, lungcancer och malignt melanom.
Snabbt genomslag
I jakten på de intressanta generna plöjer forskarna igenom hundratusentals genetiska varianter vid Science for Life Laboratory i Stockholm.
– Vår forskning bör kunna få snabbt genomslag kliniskt eftersom vi jobbar med cytostatika som redan är i bruk. Men våra resultat kommer att vara av vikt även för utveckling av nya läkemedel, säger Henrik Gréen.
Optimal hastighet
I universitetstidningen LiU-Nytt beskriver han ett exempel med en 40 gånger större skillnad på nivån av ett nedbrytande enzym i levern mellan två patienter.
Går nedbrytningen för snabbt försvagas effekten av cancermedicinen. Går det för långsamt ökar risken för biverkningar.
Om inte allt stämmer med rätt nivå på medicineringen drabbas patienten av allvarliga biverkningar när produktionen av blodkroppar minskar kraftigt vilket leder till trötthet, infektioner och blödningar.
Dessutom förekommer skador i nervsystemet som orsakar konstant domning i händer och fötter.