De falska anklagelserna har även nått utländsk media. Förra veckan twittrade bland annat det arabiska mediebolaget Al Jazeera, med över 17 miljoner följare, om kampanjen. Linköping kommun är försiktiga när de uttalar sig om situationen.
Under veckan har nationella medier rapporterat om en växande desinformationskampanj på nätet som anklagar svensk socialtjänst för att "kidnappa" barn till muslimer. Enligt Myndigheten för psykologiskt försvar ligger våldsbejakande islamska organisationer bakom kampanjen.
Informationen sprids i arabisktalande kanaler med miljontals följare där det i kommentarsfälten även förekommer uppmaningar om terrordåd och hot mot svenska myndigheter. Kärnan i kampanjen är falska filmer på gråtande barn som berättar att de blivit kidnappade från sina föräldrar av svenska myndigheter.
Under veckan har Corren varit i kontakt med avdelningschefen på socialtjänsten och socialnämndens ordförande. Ingen av dem vill kommentera situationen. Tidningen har även sökt kommunens säkerhetschef upprepade gånger utan framgång.
Till slut får vi svar från Maria Ottosson, kommunikationsdirektör på Linköpings kommun. Kommunen uppger att desinformationskampanjen är laddad och svår för kommunen att hantera säkerhetsmässigt. Det finns en rädsla för att frågan ska kidnappas och spridas i andra sammanhang och kanaler. Man är även orolig för att det ska bli kampanjer och hot mot enskilda medarbetare om dessa uttalar sig.
– Kommunen vill vara tillgänglig, men det här är ett läge vi inte riktigt har sett tidigare, säger kommunikationsdirektör Maria Ottosson.
Kommundirektör Paul Håkansson förklarar under fredagen varför kommunen känner sig manade att ta till försiktighetsåtgärder kring kommunikationen i frågan.
– Bakom den här kampanjen finns det en kärna av människor som bedöms ha kopplingar till terrorister. Det finns också kopplingar till IS-återvändande kvinnor som fått barnen omhändertagna. De finns i anslutning till den här kampanjen, även om de inte uttalar sig i massmedia.
Enligt Paul Håkansson har dessa personer varit inblandade i demonstrationerna utanför socialtjänsten i både Göteborg och Stockholm.
– De åker just nu runt i Sverige. Det finns en risk att de dyker upp i Linköping. Det finns anledning att misstänka att det kan ske.
Lagen som hamnat i centrum för desinformationskampanjen är LVU, lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga, som reglerar tvångsomhändertaganden.
Risken är att personer med terrorkopplingar riktar in sig på enskilda förtroendevalda och tjänstemän som jobbar med just LVU-ärenden, enligt Paul Håkansson.
– Det är ingen hemlighet att det finns IS-återvändare i Linköping. Därför finns det risker att enskilda medarbetare blir måltavla om de uttalar sig. Med det finns ingen uttalad, konkret hotbild i dagsläget, säger Paul Håkansson.
Kommunikationsdirektören påpekar att hon är medveten om att man gjort olika bedömningar i landet kring hur kampanjen ska kommenteras från kommunalt håll. I Motala uttalar sig till exempel socialchefen i Sveriges radio om frågan, och säger att han vill att socialtjänsten förbättrar informationen till nyanlända och religiösa ledare.
Med anledning av säkerhetsläget har Linköpings kommun valt att svara på Correns frågor utan en enskild person som avsändare. Här är svaren vi fått:
Hur värderar socialtjänsten den pågående desinformationskampanjen?
"Det är mycket olyckligt att det sprids felaktiga bilder av hur socialtjänsten i Sverige fungerar. Det här kan påverka relationen vi har med familjer och individer, eftersom vårt arbete bygger på förtroende. Att omhänderta ett barn är inget lättvindigt beslut. Det föregås av en grundlig utredning, där det viktigaste är att säkerställa att barnets behov av skydd och stöd kan tillgodoses (...).
Har kampanjen spridits även här i Linköping?
"Vi har inte sett några direkta effekter av kampanjen i Linköping i nuläget."
Hur påverkar kampanjen socialens personal?
"Självklart påverkas våra medarbetare och verksamhet i viss mån av detta, även om vi inte ser någon direkt påverkan lokalt så skapar det förstås oro att sådana felaktigheter sprids".
Hur agerar ni nu?
"Vi har regelbunden kontakt med ansvariga myndigheter och vår säkerhetsenhet följer läget. Stort fokus ligger på att se till att våra chefer och medarbetare har kunskap och information."
Hur når ni ut till muslimska föräldrar i Linköping?
"Vi möter alla klienter likvärdigt utifrån vår profession. Vi ser ingen anledning att göra någon riktad information till särskilda föräldragrupper i det här fallet. Däremot har kommunen ett antal kontakter med organisationer, föreningar och samfund i det ordinarie arbetet."
Hur länge har ni haft vetskap om kampanjen?
"Vi har haft kännedom om den sedan en kort tid tillbaka."
Har ni bett Socialstyrelsen om hjälp?
"Vi följer det som kommer från ansvariga myndigheter och använder material som vi ser att vi har användning av. Men vi har inte bett om specifik hjälp i det här fallet."
Hur väl spridd kampanjen är bland muslimska föräldrar i Linköping är oklart. Sofie Löwenmark är journalist på stiftelsen Doku som var först med att avslöja påverkanskampanjen. Hon har under sin granskning inte sett något som tyder på att Linköping är mer eller mindre drabbat än någon annan mellanstor stad, men påpekar att kampanjen fått fäste i hela landet.
– En stor del av kärnan som varit med och byggt upp grupperna på sociala medier där detta sprids kommer från Göteborg, säger hon.
Det är i de slutna grupperna på sociala medier som man organiserat hur kampanjen ska spridas.
– Men här i Göteborg har jag även sett hur budskapet spridits i en del moskéer och föreningar, och jag föreställer mig att det ser ut så runt om i landet.
När vi pratar med föräldrar i Linköping får vi olika uppfattningar om frågan.
Chiman, som är mamma till två tonåringar, är tacksam för socialtjänstens arbete.
– Jag hade en våldsam man som drack mycket och under lång tid var jag orolig, men socialen hjälpte mig och jag fick flytta till en plats där jag känner mig tryggare, säger hon.
"Jag är tacksam för socialen. De hjälpte mig och mina barn väldigt mycket", säger Chiman, som inte vill visa sitt ansikte eftersom hon är rädd för sin före detta man.
Chiman kan dock förstå oron hos vissa föräldrar, eftersom hon upplever att vissa barn använder socialen för att få vad de vill genom att ljuga eller överdriva.
Fadumo Abdi Yusuf bär på den oron. Hon har inte lika positiva associationer kring socialen. Fadumo har hört många historier som gjort att hon känner en viss rädsla.
– Det värsta jag har hört är en mamma som förlorade fyra barn som blev placerade runt om i landet, säger Fadumo.
"Jag fick uppfostra mina barn med mycket försiktighet. Det hade sett annorlunda ut om det var i hemlandet", säger Fadumo Abdi Yusuf.