Malin Ivarsson anser att hon har rätt att demonstrera. Hon hänvisar till demonstrationsfriheten och nödrätten. Men domstolen höll inte med om det.
Corren har tidigare berättat om psykologen Malin och småbarnspappan Johan från Linköping som flera gånger har satt sig mitt på en gata och stoppat trafiken - aktioner för klimatet.
Malin Ivarsson berättade i en intervju om rädslan och ångesten som hon skjuter åt sidan varje aktion. Samtidigt som det känns meningsfullt och nödvändigt.
– Man brottas ständigt med tankar på om jag gör rätt som blockerar en oljehamn eller större vägar och hur det blir för de människor det stör. Men det handlar om att göra forskningens röst hörd. Och jag tror att civil olydnad är en väg för att skapa den förändring som måste till, sa Malin till Corren då.
Nu har domen kommit.
Malin Ivarsson har, precis som de andra klimataktivisterna som deltog i aktionen, hävdat att hon har handlat inom ramen för den grundlagsskyddade demonstationsfriheten.
Och visst, hon har rätt att framföra sina åsikter på allmän plats i opinonssyfte, anser Göteborgs tingsrätt i domen. Men samma rättighet kan begränsas med hänsyn till ordning och säkerhet eller utifrån trafiken - och det är polisen som avgör var den gränsen går.
Malins demonstrerande blev därför ett brott när polisen sa till henne att gå därifrån.
Malin har också hävdat nöd som skäl att frias.
Nöd, skriver domstolen, handlar det om när fara hotar liv, hälsa eller egendom. "Det är i och för sig inte uteslutet att nöd i brottsbalkens mening kan anses föreligga med hänvisning till intressen kopplade till miljön", skriver tingsrätten. Men då måste själva gärningen - alltså att Malin blockerade trafiken - på ett "någorlunda konkret och omedelbart sätt" bidra till att rädda miljön.
Och så var det inte i det här fallet, anser tingsrätten.
Malin Ivarsson under en civil olydnads-aktion i Göteborg, där bland annat läkare och psykologer deltog. Allt för att visa att klimatkatastrofen också är en folkhälsokatastrof.
Därför döms Malin för brottet "ohörsamhet mot ordningsmakten" till 40 dagsböter. Totalt cirka 12 000 kronor. Enligt Malin Ivarsson har andra klimataktivister redan hjälpt till att samla ihop pengar för att betala dagsböterna.
Enligt både aktivister och forskare har tonläget skruvats upp den senaste tiden, både från aktivisternas sida och rättssamhället.
– Vi ser att åklagare och domstolar har dömt aktivister till ganska hårda straff, under brottsrubriceringen sabotage. Aktivister har också dömts till fängelse, sade John Stauffer, som är chefsjurist på människorättsorganisationen Civil Rights Defenders till Corren i samband med intervjun med Malin Ivarsson.