Så kan man agera om någon äldre mår dåligt

Ofrivillig ensamhet är stor hos den äldre befolkningen och även den psykiska hälsan kan svaja i hög ålder. Region Östergötland och Linköpings kommun vill sprida kunskap om hur äldre kan må bättre – och hur anhöriga kan hjälpa till.

Elin Färnstrand, Cecilia Dobran, Anna Höglind Forsberg, Emma Hjälte och Tony Gran samarbetar för en bättre psykisk hälsa.

Elin Färnstrand, Cecilia Dobran, Anna Höglind Forsberg, Emma Hjälte och Tony Gran samarbetar för en bättre psykisk hälsa.

Foto: Märta Svensson

Linköping2024-10-16 19:00

Förra veckan anordnades Seniordagen i Konsert & kongress i Linköping där tusentals seniorer samlades för föreläsningar och mingel. En av föreläsningarna handlade om psykisk hälsa. 

Elin Färnstrand, psykolog, och Emma Hjälte, folkhälsovetare, vill göra personer mer medvetna om hur man kan göra för att upprätthålla en god psykisk hälsa. De jobbar med initiativet ”ABC för god psykisk hälsa” som Region Östergötland står bakom. 

– Den äldre befolkningen kommer att öka och ser man till psykisk hälsa så lider alltfler äldre av psykisk ohälsa. Därför är det viktigt att skapa förutsättningar för ett hälsosamt åldrande, berättar Emma Hjälte. 

Initiativet ”ABC för god psykisk hälsa" utgår från tre punkter: Att göra något aktivt, att göra något tillsammans och att göra något meningsfullt. 

Varför fler äldre mår dåligt tror Elin Färnstrand beror på flera olika faktorer. 

– Det är vanligt att man tappar förmågor och blir begränsad. 

Emma Hjälte instämmer: 

– Det kan vara psykiskt påfrestande att gå igenom stora saker i livet. Som att gå i pension eller förlora partner eller vänner.  

Seniormottagningen i Linköping samarbetar med regionen kring "ABC för en god psykisk hälsa". Deras team består av fyra kuratorer som jobbar för att motverka mot den ofrivilliga ensamheten som en del äldre hamnar i.

Anna Höglind Forsberg är en utav dem. 

– Jag upplever att många äldre har tyckt att det är skambelagt och jobbigt att prata om psykisk ohälsa. Nu känns det som att det är mer accepterat. 

Vad ska man göra om man har äldre i sin närhet som mår dåligt?

– Det kan vara bra att höra av sig. Det behöver inte vara något stort, kanske bara ett sms så man visar att man tänker på dem. Man behöver känna att man är en del av ett sammanhang, säger Anna Höglind Forsberg. 

Hur ska man göra om man möter motstånd och de äldre inte vill ta emot hjälp? 

– Jobba för acceptans. Man kan plantera ett frö, för acceptans kommer inte direkt.

Elin Färnstrand menar att det är bra att utforska motståndet och vad det är som gör att det finns. 

– Men man får också visa respekt. Man får ha en gränsdragning. Vi ska inte se på äldre som att de alltid är behov av stöd, de är precis som alla andra.

Digitaliseringen, som fick extra fart under pandemin, betyder både bra och dåliga saker för de äldre. 

– Man har ju inte kontakt på samma sätt som förut. Servicetjänster med mänsklig interaktion har ersatts med knapptryckningar på mobilen. Men undersökningar visar att äldre var positivt inställda till den snabba digitaliseringen under pandemin, säger Emma Hjälte. 

Elin Färnstrand lyfter upp fler positiva delar med teknikutvecklingen. 

– Man kan hitta gemenskap i grupper på Facebook eller andra forum. 

Många äldre har inte hittat till internet än, och för dem blir det svårt att ta till sig initiativet från regionen då mycket sker digitalt. Under föreläsningen hänvisar de till hemsidor som 1177.se/abc. 

Hur ska ni nå dem som inte har internet och missar den här informationen?

– Vi har spridit tryckt material till kommuner, vårdcentraler och föreningar och gjort postutskick till äldre, berättar Elin Färnstrand.   

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!