Första skoldagen i höstas fick eleverna veta att skolmatsleverantören hade bytts ut. Resutaurangmaten som kallades "Linköpings bästa skolmat" i skolans broschyrer, ersattes med en helt annan sorts mat som levererades i kantiner.
– Vi fick en ny lägstanivå, som Anton Almroth i elevrådet formulerar saken..
I hans klass kom reaktionerna först. Köttbullar som var kokta på utsidan och inte färdiga inuti, hår i maten och okokt pasta väckte reaktioner. Flera elever lämnade kritiska synpunkter på skolans hemsida och Anton pratade med rektorn. Sedan växte protesterna. i en annan klass startade Elin Green och Celinne Carlén-Geewe en naminsamling. Namn och synpunkter skickades till skolledningen och så småningom togs frågan också upp i elevrådet.
– Man fick nästan ont i huvudet av alla klagomål från missnöjda elever, säger Isolde Ekström, som är ordförande, det var helt klart att vi måste göra något.
En namninsamling, en enkät, en facebooksida, samtal till Corren och till sist en matstrejk, sammantaget gav engagemanget resultat. Det blir återigen restaurang Ganymeden, i samma hus som skolan, som serverar skolmaten från och med nästa vecka.
– Där har vi fått jättebra mat, så vi blev kanske bortskämda, säger Isolde Ekström. Men varför ska vi acceptera riktigt dålig mat?
Det är inte troligt att det bara är eleverna som är bortskämda. Lärarna har också varit kritiska.
Synpunkterna handlar inte bara om smak: dålig hänsyn har tagits till elever som inte äter fläskkött, den vegetariska maten har varit torftig, och misstanken finns att "laktosfri" mat knappast har varit det.
– Jag tror inte att det handlar om bortskämdhet, enkäten var ganska entydig, säger skolans rektor Ingo Alander. Jag insåg att även om jag gillar maten, så räcker inte det. Först försökte vi prata med leverantören, men till sist måste vi inse: vi måste gå tillbaka.
– Vi talar mycket om inflytande och demokrati i skolans värld, och vi kan ju inte nöja oss med att PRATA om det hur länge som helst.
Isolde Ekström är nöjd.
– När vi väl gick in för det här och bestämde oss för att kämpa, så klarade vi det på tre veckor. Det visar väl hur grymma vi är!