Prognosen visar att social- och omsorgsnämnden kommer att gå back 57 miljoner kronor. På nämndens sammanträde nästa vecka ska ett stort åtgärdspaket klubbas. Anna Krutzén (M) är ordförande i nämnden.
– Det här kommer att bli ett tufft arbete. Det är väldigt allvarligt med ett sånt underskott.
Social- och omsorgsnämnden har sedan tidigare ett minusresultat men minuset har växt. Utgiften för barn och unga som placeras för behandling på HVB-hem var redan stor och växer, för att fler unga lever i sammanhang som är skadliga – men också för att social- och omsorgsförvaltningen arbetar ineffektivt. Öppenvårdsinsatser, som vårdnadshavare går med på frivilligt, utvärderas inte. Om en insats inte fungerar påbörjas en ny.
Nu ska Forsknings- och utvecklingscentrum, som delas mellan flera östgötakommuner, sköta en utvärdering åt nämnden.
– De ska utvärdera vad öppenvårdsinsatser som vi ger barn och unga har lett till. För nu utvärderar vi inte de insatserna, säger Annika Krutzén (M).
Nähä? Det låter ju bisarrt att de inte utvärderats?
– Ja, jag håller med. När en insats misslyckas så har man inte tittat på varför, utan gått vidare och provat en ny insats istället, säger Annika Krutzén.
Hon beskriver att social- och omsorgsnämnden, sedan hon tog plats i den 2018, haft fokus på HVB-kostnader men inte tillräckligt fokus på vad som kan göras för att slippa genomföra dem. Ett dygn på behandlingshem kan kosta 3 000 – 5 000 kronor per barn.
Linköpings kommun betalar ibland också för behandlingsplatser som inte används. Om en placerad ungdom rymmer händer det att kommunen ändå inte säger upp platsen. Det här ska nu åtgärdas.
I socialtjänstlagen finns en paragraf kallad ”mellantvånget”. Den används inte i Linköping, enligt Annika Krutzén, men ger socialtjänsten möjlighet att villkora en frivillig insats. Om ett barn far illa eller har ett riskbeteende och föräldrar motsätter sig att barnet omhändertas kan socialförvaltningen besluta om villkor; förhållanden måste förbättras annars blir det tvångsomhändertagande. Mellantvånget skulle kunna bidra till att HVB-placeringar inte behövs, menar Krutzén som vill se att mellantvånget börjar användas.
Varför används paragrafen inte nu?
– Jag gissar att det kan handla om tolkning och om att den glöms bort, man missar den för att den ligger mellan frivillighet och tvång.
För att få bukt med underskottet kommer social- och omsorgsnämnden eventuellt ändra riktlinjer för den som köar till särskilt boende enligt LSS. Idag kan en sökande stå i kö och tacka nej till hur många erbjudanden som helst i väntan på en plats på ett specifikt boende. Under tiden står platser tomma, och kommunen riskerar att få betala vite till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) för långa kötider.
– Vi behöver vi se över om det är rimligt att man får tacka nej till hur många erbjudanden som helst, säger Annika Krutzén.
Hon säger att nämnden räknar med att spara in cirka 8 miljoner kronor under 2020 och resten av underskottet 2021.
Det låter som om mycket av underskottet är ert eget fel, ni har till exempel inte utvärderat den egna verksamheten?
– Ja, så är det. Nu ska vi ta ett helhetsgrepp, nu har vi chans att vända det här, säger Annika Krutzén.
Politikerna kommer i fortsättningen att begära en rapport från tjänstemannasidan om ungdomsplaceringar varje månad.